Beslutet att sparka igång Twin Peaks på nytt gör mig nojig.
Det är en minnesvärd scen, den när Dale Cooper och Laura Palmer befinner sig i vad som verkar vara en limbo-värld mellan livet och döden, det onda och det goda. En ambivalent värld där allt går i reverse och real-time på samma gång. Skenet bedrar när Laura räcker fram näven och knäpper med fingrarna och yttrar orden “jag kommer tillbaka om 25 år”. Sagt och gjort – 2016 får vi se Cooper och sheriff Truman tillsammans med en drös nya ansikten. Men behöver vi verkligen det?
Visst, nu om när är ett ypperligt tillfälle att reboota Twin Peaks utan att behöva knåpa ihop någon finurlig intrig för att återuppta seriens handling. Det oförklarliga och dunkelt mystiska över Twin Peaks har sin charm, men beslutet att sparka igång serien på nytt gör mig nojig. Länge har fansen, mig själv inkluderad, velat se en säsong till, men det är skillnad på nu och då. De som upplevde serien vid dess start ville säkert ha en säsong till – men det var 25 år sedan. Varför inte behålla mystären kring vad som hände med, spoiler alert, Dale i seriens slut? Det har ändå gått över två decennium sedan sista avsnittet, och även om serien inte verkar åldras så har skådespelarna det. Gammalt är grått, liksom majoriteten av skådisarnas hår vid det här laget. Bobby är inte längre den coola kisen a la Grease-Danny, nu har vi en utnött och bortglömd Dana Ashbrook som inte alls speglar den kyliga hunken från serien. Sheriff Truman, spelad av Michael Ontkean, har egentligen inte haft några större framgångar: hans noblaste bedrift har egentligen varit en mindre roll i filmen The Descendants. Dale Cooper själv, Kyle McLaughlan, har dock klarat sig i behåll.
Det finns risker med att starta serien på nytt, men samtidigt tror jag att David Lynch och Mark Frost är kloka nog att locka in en ny generation. Visst vore det häftigt att ge Chris Isaak eller David Bowie en liten roll (som de för övrigt hade i seriens prequel), men nya nunor kan fräscha upp serien och skapa kontrast bland alla gubbar och gummor. “Ålder är bara en siffra” sägs det, men när flertalet av originalbesättningen har fallit i skuggan av yngre nykomlingar kan det vara smart att presentera något nytt.
Jag själv vill se detta, inte bara för att serien ska lyckas, även för att locka in nya tittare i min generation som inte bara har ögon för Game of Thrones. Misstolka mig inte, jag köttar Game of Thrones som vilken student som helst men Twin Peaks har en helt annan nyans än dagens effektbaserade tv-serier: intrigerna och karaktärsutveckling är istället i fokus. Det, kombinerat med Lynchs och Frosts aktningsvärda fantasi, tror jag är ett framgångsrikt recept för att nystarten lyckas. Det, och some damn good coffee.
