Förändringarna i nästa års arbetsordning immar igen öppenheten på Lunds tekniska högskola. Studentsuppleanternas närvaro stryks ur arbetsordningen och studenterna har fortfarande ingen självklar plats i prefektrådet.
Från och med 1 januari nästa år minskar studenternas inflytande över deras utbildning. En reviderad arbetsordning träder i kraft som enligt Teknologkåren vid Lunds tekniska högskola, TLTH, kommer försvåra utbildningsbevakningen. TLTH är kritiska till två saker: dels borttagandet av studentsuppleanternas rättigheter, dels att studenterna har fortsatt bristande möjligheter att närvara vid prefektråden.
Foto: Press/Teknologkåren
Suppleanter erkänns inte
Enligt Högskoleförordningen har studenter rätt att närvara i beredande eller beslutande organ som berör deras utbildning, representerade av minst tre studenter. Suppleanter, med andra ord tre reserver, har hittills alltid varit välkomna på LTH:s möten. Så är inte längre fallet.
Alexander Pieta Theofanous, vice kårordförande med ansvar för utbildningsfrågor på TLTH, uttrycker tvivel kring förändringen.
– Eftersom LTH är en så stor fakultet med många studenter är det väldigt värdefullt att kunna ha en bredare representation med både ordinarie representanter och suppleanter. Annars missas input från ett visst utbildningsprograms studenter som kunnat vara viktigt vid en specifik beslutsprocess, säger Alexander Pieta Theofanous.
Anders Axelsson, nuvarande rektor för LTH fram till årsskiftet, ger sin syn på saken.
– Orsaken till beslutet är att göra arbetsordningen mer symmetrisk med Lunds Universitets samt att göra mötena mer effektiva. Är det för många på mötena kommer man sällan fram till beslut.
Inte inbjudna
Enligt den reviderade arbetsordningen kommer studentrepresentanter fortfarande inte få närvara på prefektrådet. Det är något som TLTH velat sedan 2012. Den rätten är i dag inte självklar då prefektrådet inte klassas som ett beredande eller beslutande organ, utan mer som ett rådgivande.
Foto: LU.
Prefektrådet består av prefekterna, alltså cheferna för respektive institution. På mötena diskuteras bland annat ekonomi- och personalfrågor. Tas utbildningsfrågor upp som inte diskuterats tidigare i något organ bjuds studentrepresentanterna in enligt rektor Anders Axelsson.
– Det problematiska är att vi ibland sett på dagordningen att det kommer vara just utbildningsfrågor för diskussion men ändå inte fått närvara. Prefektrådet hävdar att det bara är informationspunkter och rent lagligt finns det inget vi kan göra. Det vi vill är att arbetsordningen ska ändras så att studenterna får en plats i rådet, säger Alexander Pieta Theofanous.
Anders Axelsson förklarar att studenterna har många möjligheter att påverka i andra organ och att prefektråden främst är till för att ledningen ska kunna ha en direktkontakt med prefekterna.
– Man ska kunna ha förtroendefulla och öppenhjärtliga samtal. Ibland rör det känsliga frågor som man inte kan föra ut i en öppen diskussion. Jag är mån om enskilda personers integritet, säger Anders Axelsson.
Chans att överklaga
Även om tiden är knapp har Alexander Pieta Theofanous hoppet kvar.
– Förhoppningen är att det kommer lyftas i fakultetsmötet den 12 december. Just nu vet vi inte hur den formella processen kommer se ut men vi har gått ut med information till alla berörda parter. Vi hoppas att reaktionerna på det kan ge slagkraft.
