Smygstart för årets bästa

- in Nyheter
Mattias_Wallenius_Lundaga_rd-bild
Mattias Wallenius. Foto: Privat

Då är det dags igen då. Snart ligger vi begravda under alla årsbästalistor. Bästa video, bästa låt, bästa album. Varje år ställer man sig lika skeptisk till listsyndromet, men ändå grottar man ner sig i lista efter lista letandes efter förbisedda guldkorn.

Mitten av november kan tyckas lite väl tidigt att börja fundera på vad 2014 har kunnat erbjuda i musikväg, men det kan alltid vara bra att ha lite extra koll på läget innan årsbästalavinen börjar rasa för fullt.

Jag tog mig en pratstund med en av redaktörerna på Radio AF-programmet Accordion Paradise, Mattias Wallenius, för att se vad man absolut ska ha koll på nu när året sakta börjar röra sig mot mållinjen. Resten av redaktionen var också vänliga nog att ge oss en handfull ovärderliga tips att ha i minnet inför nästa år.

Mattias låtar:

Silver Mt. Zion – What We Loved Was Not Enough

Silver Mt Zion – What We Loved Was Not Enough
Det är kanske inte konventionellt att utse en elva och en halv minut lång ”låt” (det är kanske snarare ett stycke) som ett av årets bästa. Men Thee Silver MT. Zion Memorial Orchestras apokalyptiska powerballad ”What We Loved Was Not Enough” är något alldeles extra. Kanske är det Erfrim Menuck säregna röst, mötet mellan post-rock och punkrock som resulterar i en progressiv gitarrfest eller de simpla melodislingorna som snor sig runt varandra och fångar in lyssnaren efter första riffet. Det är i vilket fall en riktigt trevlig dänga, helt enkelt.

Les Big Byrd – Vi Borde Prata Men Det Är Försent

Les Big Byrd – Vi Borde Prata Men Det Är För Sent
Vad händer när krautrock möter svensk pop? Tuggande rytmer möter en melankolisk stämning och magi uppstår. ”Vi borde prata men det är för sent” är ett utsökt exempel på just detta. Ingen mindre än Anton Newcombe (till vardags frontfigur i The Brian Jonestown Massacre) ger låten en ny vändning när amerikanen sjunger refrängen på svenska. Ett spännande recept som gav ett unikt resultat.

Mattias album:

St. Vincent – St. Vincent

St. Vincent – St. Vincent
Likt albumets skivomslag där vi ser St. Vincents Annie Clark sittandes på en tron, ger skivan uttryck för att St. Vincent gör precis som hon behagar. Hänsynslösa gitarrmelodier, fullspäckad med glitchiga ljud, texter om att klä av sig naken och bli jagad av en skallerorm, samhällskritik, noise, peppiga rymter och färgglada toner. Ett mästerverk inom artrock som leker med lyssnaren.

Swans – To Be Kind

Swans – To Be Kind
”To Be Kind” kan vara ”St. Vincent”s absoluta motsats. Här möts vi av mörker, upprepning, uppbyggnad, förstörelse, evighet. Här är längsta låten 34 minuter lång. Swans har gjort ett namn för sig själva av just de här anledningarna. Musiken går på loop, sången och texten likaså. På sina håll känns det som techno utklätt till noiserock. Swans går att likna vid en orkan: är musiken lugn står du i orkanens öga, förstörelse väntar alltid runt hörnet.

 

Accordion Paradise-redaktionens tips inför 2015:

  • Sleater-Kinney: Första singeln på 9 år och åttonde albumet släpps i januari.
  • Amason: Debutalbum förväntas nästa år.
  • Hey Elbow: Debutalbum förväntas nästa år här också.