Barcelonas vinnarlag 2009. Var GladSpexarnas uppsättning 2014. Likheterna är många, tycker Lundagårds recensent om den nya uppsättningen Muren.
Östtyskland – Västtyskland 1961, Berlin. 0-0. I Öst smids planer om att gå på defensiven och upprätta en mur mot Väst och dess borgerliga fasoner. Berlin ska delas i tu och matchen således dödas. När ryktena sprids, förfasas Berlinborna för den identitetskris som en sådan blockad skulle innebära. Muren ska till varje pris stoppas. Matchen måste fortsätta.
Kvällen inleds i ett lunkande tempo, som Barcelona anno 2009. Bollen går tryggt från Piqué, till Dani Alves, sedan via Iniesta, Piqué, Abidal till Puyol som hittar Xavi i en rak passning. Bollen tillslut åter till Piqué. I Muren är tillvägagångssättet initialt detsamma i detta genrep. Publiken möts av en lugn och betryggande, dock inte speciellt sexig, inledning. Och det slarvas en del i bollbehandlingen. Låttextrader glöms, danssteg ser illa koordinerade ut. Det är fortfarande försäsong.
Men ju längre kvällen lider, desto bättre sitter samspelet. Löpningar tajmas rätt och passningarna sitter på läppen. Handlingen triggas igång och låtarna går snabbt från att vara monotona akronymrepeteranden till att bli Kentas Just idag är jag stark. I synnerhet brinner matchen till när Murens Lionel Messi – östtyske premiärministern Walter Ulbricht – äntrar scenen. Med en Per Anderssonsk ådra blir den skicklige mimspelaren en ständig källa för underhållning. Toppklass. Därför går det också fråga sig varför just Ulbricht får spela i en tillbakadragen högerbacksroll och inte som bärande tia? Maxa Ulbricht.
Under kvällens 120 minuter plus övertid hinner flera kängor portioneras ut. Sverigedemokraterna får sin numer lagstiftade skit, men också de diametrala motsatserna i Kim Kardashian och Carl Bildt. Det gillar jag: I ett så annars politiskt orienterat manus, kan det vara en befrielse när en tingeltangel-referens dyker upp och påminner om att det faktiskt inte är en Historia A-föreläsning som pågår.
I kvällens andra halvlek triggas tempot upp. Likt Barcelona, visar Muren att man har en andra växel i sin arsenal. Snabba ordväxlingar i en nu mer melankolisk tillvaro bidrar med en ny dimension till produktionen. Det är just ett sådant segment som får Konsertsalen att koka. En snyggt porträtterad parallellhandling med välkoordinerad ljussättning visar uppsättningens kompetenta produktion. Pass, pass, mål.
Likt en bra fotbollsmatch finns det en genuin ovilja att släppa blicken från scenen. Till och med Twitter får vila ett tag. Man kan inte riskera att missa något. Muren – Undertecknad 1-0.
Matchens…
Lirare: Walter Ulbricht.
Pontus Wernbloom: Überstasichefen überfräulein Anne Stasia. Välskriven och välspelad.
Finlir: Ensemblens genuina lycka av att stå på scen. Lever upp till sitt namn.
Stolpe-ut: Det EVIGA pockandet på Sveriges småskalighet i internationella sammanhang. För mycket buskis. Zengin-klass.
Sång: Göttig stasikuplett. Melankoli mitt bland all gladlynthet ska inte underskattas.
Wit: Östtyska modekatalogen: 50 Shades of Grey.
Text: Casper Danielsson
Foto: Lukas J. Herbers
- Var: Konsertsalen, AF-borgen
- När: Föreställningar spelas den 18-21 november
Tisdag kl 19.00(..)
Onsdag kl 18.00(..) & 21.00(..)
Torsdag kl 18.00(..) & 21.00(..)
Fredag kl 18.00(..) & 21.00(..) - Biljetter via:
Studentinfo på AF-borgen, en spexare nära dig eller via biljett@vargladspexarna.se
120 kronor för medlem i Studentlund. 160 kronor för övriga.
