Ett liv av siffror

Ett liv av siffror

- in Porträttet
Kommentarer inaktiverade för Ett liv av siffror
@Tove Nordén
Simon Singh. Foto: Jens Hunt

Chiffer och matematiska satser må inte vara det mest eftertraktade läsnöjet. Men trots torra ämnen har Simon Singhs böcker blivit lästa och omtyckta av en stor publik. Även av dem som inte ens gillar siffror.

Simon Singh. Foto: Jens Hunt
Simon Singh. Foto: Jens Hunt

På ett podium längst fram i föreläsningssalen i Matteannexet står Simon Singh. Han har runda stålbågade glasögon och håret är snaggat på sidorna av huvudet, långt och lite galet spretigt i mitten. Hans publik är 126 gymnasieelever och
tillsammans har de en sak gemensamt: De älskar matte.
– Det är ett fantastiskt tillfälle. Jag är glad om jag kan inspirera dem i deras engagemang för ämnet, säger han.

Simon Singh är fysikern från England som bytte bana och blev världsberömd populärvetenskaplig författare. Han skriver om svåra ämnen, men genom att blanda nördig matte och vetenskap med humor och dramatiska historier når han även ut till dem med störst sifferskräck.

Han når till och med in till inbitna litteraturkritikers hjärtan. Härom månaden bjöds han in till SVT:s litteraturmagasin Babel med anledning av sin nya bok. Programledaren Jessica Gedin berättade att hon efter en av hans föreläsningar blev så tagen att hon föll i gråt. Så hur lyckas han? Vad är det som gör Simon Singhs matematik så engagerande och intressant?

Matte är inte känt för att vara elevers favoritämne, lika lite som elever automatiskt kammar hem coolhetspoäng genom att vara begåvade i ämnet. Men i en värld av opopulär matte lyfter Simon Singh fram det som hippt. Och kanske är det något som ligger i tiden.
– Jag tror inte att vara nörd är så ocoolt som det brukade vara. Jag tänker på hur det pratas om ’nerd-pride’ och ’geek-chick’. Människor gillar sådana som Steve Jobs, för de förändrade världen, säger han.
– Människor som är geekar och nördar gör fantastiska saker. De kommer på vaccinationer och tekniska lösningar som gör att samhället fortsätter sträva framåt.

Själv hade han ett intresse för matte tidigt, och siktade mot toppen. I sina föräldrars affär i Storbritannien fick han öva sig i att slå ihop summor i huvudet, och det blev roten till hans intresse. I sin akademiska karriär fortsatte han med fysik på universitetet och doktorerade till slut i partikelfysik. Men där tog det stopp.
– Jag var helt enkelt inte tillräckligt bra, och skulle aldrig kunna bli en forskare i toppen, säger han.

När kollegorna visade sig vara större snillen inom forskningsvärlden försvann lusten att bli bäst. I stället visste han inte riktigt vart han skulle ta vägen.
– Jag började fundera på vad jag gillar att göra: jag älskar att undervisa, att prata om naturvetenskap och jag älskar tv. Jag tänkte att där kanske jag kan börja, säger Simon Singh.

Han fick ett jobb inom tv, och det blev den perfekta nischen. Där visade det sig att han hade en begåvning, att berätta historier och framförallt att göra de ämnen som verkar tråkiga till något spännande och fascinerande.

Ett kort kontrakt på BBC blev längre och längre och kulminerade i en dokumentär om Fermats gåta. Historien berättar om matematikern Pierre de Fermat som 1637 formulerade en avancerad matematisk sats i marginalen på sin anteckningsbok.

Fermat skrev att han hade ett underbart bevis för sin sats, men att marginalen var alltför trång för att rymma beviset. Under mer än 350 år försökte matematiker världen över att lösa gåtan, och inte förrän 1995 lyckades den brittiske matematikern Andrew Wiles, efter flera års arbete. Vid det här laget visste Singh allt om satsen och var så pass påläst att han skrev en hel bok om den.

Boken blev en bästsäljare, och ingen var mer förvånad än Simon Singh själv.
– Jag kunde inte föreställa mig att den skulle ta sig till topp tio av populärvetenskapliga böcker. Sen tog den sig upp till nummer ett och vidare till nummer ett för all skönlitteratur. Det var helt otänkbart, jag som gjorde det mest för att jag själv tyckte det var kul, säger han.

Han skrev därefter en ny bok, Kodboken, där svåra chiffer och hemliga meddelanden blandas med sanna dramatiska historier om krig, kärlek och död. Fascinationen för matte betyder att han inte kan låta bli att se siffror överallt. Nu senast har han gett ut en bok om hur tvserien The Simpsons är full av avancerade matematiska siffror och formler.

I matteannexet njuter publiken. Singhs historier om Simpsons lockar till skratt. Men trots att matte till och med existerar i deras favoritprogram på tv, är det inte givet att gymnasieeleverna som sitter och lyssnar på hans föreläsning vill studera det ämnet. Många av dem har höga betyg i det mesta från gymnasiet och vill söka in till läkare i stället.

När Simon Singh får frågan vad matematiker har för konkreta jobbmöjligheter tycker han nästan att det är en konstig fråga.
– Nämn ett jobb där matte inte behövs, säger han, och fortsätter: Ett matematiskt sinne kan lösa vad du vill. När man studerar matte är det inte bara formler och ekvationer. Det handlar om att lära sig att analysera och lösa problem, fokusera på vad som är relevant, vara rationell, kreativ och målmedveten. Allt detta går att applicera på vad som helst, säger han.

Simon singh blev aldrig själv den där forskaren som drev samhället framåt. Men med upplysande underhållning har han hittat sin roll – att inspirera och driva andra människor att lära sig mer om naturvetenskap och tro på sina idéer för att bli en del av lösningen för framtiden.

Han besöker inte Matteannexet för sina akademiska kunskaper utan som en inspiratör. Personen som bjöd in honom till att föreläsa läste Fermats gåta som ung. Boken gav honom lusten att fortsätta studera till matematiker.

Och det finns fler beundrare i Lund. När föreläsningen är slut och applåderna drar igång räcker programkoordinatorn fram sitt exemplar av Fermats gåta. Rösten stakar sig lite när han ber att få den signerad, och Simon Singh tar emot den med ett leende.
– Jag älskar att träffa människor som har inspirerats av mina böcker, det är helt fantastiskt, säger han.

Simon Singh

  • Ålder 50 år.
  • Från Wellington, Storbritannien.
  • Karriär Författare och doktor i partikelfysik.
  • Favorittal 26 (”det är det enda positiva heltalet mellan en kvadrat och en kub”).
  • Aktuell Med boken Räkna med Simpsons.

Text: Tove Nordén
Foto: Jens Hunt

Facebook Comments

You may also like

Poddaren: ”Jag vill vara fri och lycklig”

Kerstin Önnebo gav upp sitt jobb som teknikkonsult för att bli författare. Nu driver hon podden Skrivarpodden.