För att få fler människor i studier så krävs det mer morot än piska. Det skriver Peter Ericsson, ordförande för Vänsterns studentförbund i Lund, i en debattartikel.
Det är terminsstart i Lund och gatorna kommer snart att fyllas av förvirrade nyanlända studenter som lär sig att orientera i sin nya hemstad. Dessa studenter vill vi inom Vänsterns studentförbund såklart välkomna varmt men samtidigt så ser vi minst sagt bekymrat på samhällsutvecklingen. Vi ser idag hur avgiftsbeläggningar och tal om privatisering smyger sig allt närmare våra universitet.
2008 avskaffade den borgerliga regeringen högskolebehörigheten för eleverna vid de praktiska gymnasieutbildningarna. Två år senare, 2010, genomdrev samma regering en avgiftsbeläggning av utomeuropeiska studenter. Detta följdes 2012 upp av ett förslag på att omvandla de statliga universiteten till privata stiftelser. Detta förslag drogs dock tillbaka efter omfattande protester.
Efter regeringsskiftet i höstas var vi många som hoppades på en förändring av högskolepolitiken. Förhoppningarna kom dock på skam när även Socialdemokraterna och Miljöpartiet presenterade en statsbudget som innehöll såväl avgiftsbeläggningar av vissa svenska studenter samt att studiemedlet skulle höjas med en tusenlapp. Denna tusenlapp kom dock som en del av lånet, vilket innebär att den totala skuldsättningen för exempelvis en kandidatexamen skulle öka med 30 000 kronor.
Det är hög tid att ifrågasätta den politik som förts av såväl borgerliga som rödgröna regeringar. I dagsläget är såväl invandrare som studenter från arbetarhem kraftigt underrepresenterade på högskolorna. I en några år gammal undersökning framkom det att under tio procent av nybörjarna på läkarprogrammet kom från arbetarhem, detta trots att andelen av befolkningen som kommer från just arbetarhem är signifikant högre. De studenter som ändå studerar vid universitet lever på ett CSN som ligger under fattigdomsgränsen, och tvingas skuldsätta sig upp över öronen.
I tider när såväl näringslivet som offentlig sektor ställer allt högre krav på utbildning är denna politik skrämmande. En högskolepolitik värdig Sverige år 2015 måste inkludera alla grupper i samhället. Universiteten skall vara en möjlighet för människor att utvecklas såväl intellektuellt som inför ett framtida yrkesliv. Effekterna av dagens politik från såväl socialdemokratiskt som borgerligt håll tenderar dock att höja trösklarna till universitetet, och öka gapet mellan akademiker och de som inte får tillträde till universiteten. För att få fler människor i studier så krävs det mer morot än piska.
Problemen stannar dock inte vid att vissa stängs ute från universitet, utan drabbar även de grupper som redan idag har det tufft ekonomiskt ställt. Exempel på detta är kvinnodominerade utbildningar som socionom och sjuksköterska. De som idag väljer en sådan utbildning har kraftigt försämrade förutsättningar att betala tillbaka sina lån, trots att deras yrkesroller är direkt nödvändiga för att samhället skall fungera. De tvingas leva med en stor skuld och en låg lön. En ökad skuldsättning kommer således framförallt att drabba dessa yrkesgrupper, grupper vi som samhälle bör värna extra mycket om.
Inom Vänsterns studentförbund tror vi på ett samhälle där alla människor har rätt till högre utbildning, oavsett om man väljer att plugga till ingenjör, sjuksköterska eller konsthistoriker.
Peter Ericsson
Ordförande för Vänsterns studentförbund i Lund
