Utbildningspolitiske krönikören Patrice Soares anser att Juridicum har ett ansvar för att kvinnor inte behandlas misogynt i domstolarna.
Det är ingen överdrift att påstå att de senaste årens uppmärksammade sexualbrottsdomar skadat allmänhetens förtroende för rättsväsendet i allmänhet och domstolsväsendet och de utbildande institutionerna i synnerhet.
Jag tycker vi har en rättsröta på det kvinnorättsliga området. Inte minst blir detta tydligt vid en titt på hur kvinnor många gånger behandlas i sexualbrottsfall. Ofta porträtteras de som misstänkta lögnare som får skylla sig själva om de blir utsatta för övergrepp, på grund av var de befunnit sig, vad de haft på sig och om de varit nyktra eller ej. Den typen av frågor är irrelevant och skuldbelägger offret.
Det är inte bara hur kvinnor behandlats i domstolarna som är upprörande utan även själva domsluten i flera uppmärksammade rättegångar våldtäktsdomar. Fall där kvinnor flera gånger blivit gruppvåldtagna och gjort motstånd, men uppenbarligen inte tillräckligt mycket motstånd för att övertyga domarna om att det rört sig om våldtäkt. Utfallen i dessa rättegångar har varit rent misogyna och med rätta väckt folklig vrede.
Det är dags för de juridiska institutionerna i hela landet att ta sitt ansvar för situationen och så gott de kan utbilda bort det kvinnoförakt som fortfarande lever kvar i våra domstolar. Kvinnorätten, eller den feministiska rätten måste återupprättas på svenska universitets juridiska institutioner. Tyvärr verkar det inte gå så bra på just det området. Att juristutbildningens genusvetenskapliga litteratur inte är tentarelevant kunde vi läsa mer om i rapporten ”Normkritik i juristutbildningen” från förra året.
De som utbildar morgondagens advokater, till exempel Juridicum, har ett ansvar att se till att morgondagens advokater inte utbildas i en sådan förlegad kvinnosyn och därmed begår samma misstag som många av dagens advokater gör.
Juridicum kan inte vända svenskt rättsväsende själva, och inte på en eftermiddag, det inser nog de flesta. Men Juridicum kan se till så att den egna juristutbildningen är anpassad efter 2000-talet och inte 1800-talet. Det är grundläggande för om statens medborgare vill vara med och betala en juristutbildning i framtiden att den utbildar de kommande juristerna i alla medborgares rättigheter, inte utifrån enbart ett snävt, manligt perspektiv.
