Varför är inte svenska universitet bäst i världen när vi har en av världens tyngsta skattebördor? Det frågar Blanche Jarn från studentföreningen Ateneum i en replik till Peter Ericsson från Vänsterns studentförbund.
Ordföranden för Vänsterns studentförbund i Lund, Peter Ericsson, talar om medmänsklighet. För honom innebär det tydligen att någon tar ens pengar och ger till någon annan. Men medmänsklighet är inte bara handling, utan en bakomliggande vilja att hjälpa.
Inom Ateneum ryms många olika åsikter, vilket gör det lönlöst att tala om ”den politik Ateneum förespråkar”. Men något våra medlemmar har gemensamt är förståelsen av skillnaden mellan tvång och fri vilja. Den distinktionen är otroligt viktig, men lyser med sin frånvaro i Vänsterns studentförbunds världsbild.
Istället verkar de sätta likhetstecken mellan viljan att hjälpa och den tvångsbaserade staten. Men om den nu tar hand om oss på bästa möjliga sätt – varför är då inte svenska universitet bäst i världen, när vi har en av världens tyngsta skattebördor? Varför är studentinflytandet så lågt? Varför kommer, som Ericsson själv påpekar, mindre än tio procent av läkarprogrammets nybörjare från arbetarhem?
Om lösningen på problemen vore ”gratis” högre utbildning och höga studiebidrag, så skulle problemen redan vara lösta. Men det är de inte.
Ericsson tror inte att studieavgifter skulle öka studentinflytandet. Enligt honom har vi redan studentinflytande, det står ju i högskolelagen. Men hur stort inflytande utövar studenter egentligen över sin utbildning?
Visserligen finns kårerna, men för de flesta studenter är de räddningen när man kommer i kläm, inte en påverkanskanal. Och trots att de letar väljare med ljus och lykta är delaktigheten i kårvalen nästan aldrig över tio procent.
Felet ligger inte hos kårerna. Det ligger i faktum att utbildningskvalitet idag inte är en konfliktfråga. Studieavgifter skulle kunna förändra det. Om två universitet har samma terminsavgift men olika kvalitet, skulle eleverna på det sämre universitetet inte tveka att kräva förändring. Att kräva valuta för egna pengar engagerar som sagt mycket mer än att kräva valuta för andras.
Ericsson säger att vi inte ska avgiftsbelägga Sveriges ungdomar. Men vi är redan avgiftsbelagda. Vi betalar skatt på arbete vid sidan av studierna, vi betalar moms på allt vi köper, och under resten av våra liv kommer vi att betala en marginalskatt på 46 procent – för låginkomsttagare.
Ska vi tala om medmänsklighet? Medmänsklighet är inte att en person som tjänar 18 000 kr i månaden tvingas ge bort nästan hälften av sina pengar, arbetsgivaravgiften inräknad. Om det vore lösningen på den högre utbildningens problem, så skulle vi inte ha problemen kvar.
Blanche Jarn
styrelseledamot i Studentföreningen Ateneum och utbildningspolitisk sekreterare för Fria moderata studentförbundet.
