Vi vill bredda bilden av vem som kan och får studera. Studenter är ingen homogen grupp och alla har olika ekonomiska förutsättningar för sina studier. Därför vill vi lyfta debatten om studielön, skriver Angelica Kauntz och fem andra rödgrönrosa politiker och studentförbundsföreträdare i en replik till Moderata studenter.
Moderata studenter har svarat på Kauntz krönika om studielön. Vi kan tycka olika om hur studier ska finansieras, men i en enda mening i repliken talade Moderata studenter om vad de vill med högre utbildning. De vill stärka arbetsmarknadens inflytande och höja kvaliteten, de sade dock aldrig hur.
Kunskap är en rättighet, något alla ska kunna ta del av. Vissa utbildar sig för bildningens skull och den egna utvecklingens skull, andra utbildar sig för att få ett arbete efter sina studier. Att vi som samhälle investerar i utbildning är att investera i framtiden och oavsett hur vi finansierar studenters möjligheter till högre utbildning är det skrämmande att säga att studenter ska ha ett fattigare och osäkrare liv än personer med andra sysselsättningar. Studenter är redan idag en socialt och ekonomiskt utsatt grupp. Att vi inte ska få det bättre med argumentet för att det är värre än i andra länder är inte något som vi ser som ett rimligt resonemang. Det nuvarande studiemedelssystemet är dåligt utformat och ineffektivt, det hindrar oss från att få en bredare studentgrupp och motverkar det livslånga lärandet – något som vi vill sträva efter.
Det stora misstaget personer gör när de pratar om studenter är att måla upp oss som en homogen grupp, många tycker till och med att de har koll på alla studenters privat ekonomi. Det är avgörande att denna felaktiga bild av studenterna utmanas och att vi breddar vår förståelse om vem som är studerande. För att få en klar bild kan en spana in Sveriges Förenade Studentkårers studentbudget från 2014. Studenter gick 849 kronor back – varje månad. Alla kostnader är inte heller inräknade och budgeten förutsätter en frisk student utan funktionsnedsättningar.
Studenters studiemedel har varit eftersatt och inte ökat i den takt den borde på flera år. Nu när vi får en höjning på studiemedlet är det lånedelen som ökar. Detta leder i sin tur att bidraget idag är på 28 procent av det totala. Vi får alltså inte våra pengar, till största del lånar vi dem själva. Samtidigt har vi en mycket bristfällig sjukförsäkring som inte ens hjälper oss när vi blir sjuka och vi omfattas inte av de sociala trygghetssystemen.
Studier är idag till för en viss typ av student. Studenten ska inte vara eller bli sjuk under hela sin studietid, inte skaffa barn och studentens föräldrar ska kunna backa upp studenten ekonomiskt vid oförutsägbara händelser. Är du inte som den beskrivna studenten är du inte välkommen till högre utbildning. Vi vill bredda bilden av vem som kan och får studera. Vi kräver en vettig sjukförsäkring för studenter och vi kräver att studenter ska kunna kombinera familj och studier. Vi kräver att lånedelen ska sluta äta upp bidragsdelen – det går åt fel håll. Sveriges studenter lever redan idag på gränsen till något som skulle kunna kallas en fattiglön.
Vi vill lyfta debatten om studielön. Det är inget konstigt. Tanken om studielön kulle kunna ses som en form av bidrag för att studera – endast ett studiebidrag och inte ett lån. Det handlar om att likställa studier med arbete – att vi faktiskt ska kunna studera på heltid utan att förväntas jobba vid sidan om, att inkluderas i de sociala trygghetssystemen och kunna ha semester över sommaren. Det handlar lika så om att ingen ska kunna hindras från studier på grund av sin hälsa, föräldraskap eller för att det inte finns föräldrar som kan backa upp. Vi måste prata om utbildning som rättighet och om utbildning som en gemensam angelägenhet för hela samhället.
Angelica Kauntz, Feministiskt initiativ
Sara Kopljar, Fi Studenter
Peter Ericsson, Vänsterns studentförbund
Klara Strandberg, S-studenter
Joakim Månson Bengtsson, Miljöpartiet
Sofie Lemontzis, Gröna stundenter
