Redan 1985 öppnade han Falafelkungen och introducerade frasiga kikärtsbollar för Lundaborna. Nu lockar han samma publik med sin hummus. Men frågan är hur länge Ilan Shofer kommer att fortsätta driva sin populära Hummus Bar.
Mellan Falafelkungen och Hummus Bar som Ilan Shofer öppnade förra året, har det gått lång tid. Den förstnämnda såldes i början av 90-talet, och sedan dess har Ilan Shofer ägt och sålt vidare flera restauranger såsom Mediterranian, Gräddhyllan och Bar Express. Dessutom var Falafelkungen inte hans första matställe. 1984 öppnade han, som en av de första i Sverige, ett pitabrödsbageri på Norra Fäladen.
– Jag äger ett ställe i några år och sedan känner jag för att sälja. Jag är snart 60 år, men jag får fortfarande en adrenalinkick av att starta upp nya grejer, och jag behöver den, säger Ilan Shofer.
– Antingen kan det gå bra eller så kan det gå åt helvete. Går det åt helvete så står man där med skulder upp över öronen.
– Om det går åt rätt håll i början så innebär det förvisso en hel del jobb, men så börjar det flyta på och man hittar en balans. Då ser jag inga utmaningar längre och blir sugen på att starta något nytt.
Vi glider så småningom in på att tala om maträtten som namngett Ilan Shofers nya restaurang.
– Hummus är otroligt nyttigt, säger han och tar fram en laminerad Sydsvenskanartikel som pekar på alla dess hälsoeffekter.
– Det är bra för benen, blodsockret, hjärtat och framför allt magsmältningen, säger han och visar hur lätt hummusen löses upp under rinnande vatten.
– Jag vill inte diktera vad man ska äta, men folk i Sverige äter otroligt mycket kött, och det tar flera dagar för kroppen att smälta. I Israel där jag kommer ifrån, äter man kanske kött några gånger i månaden, säger Ilan Shofer.
Det är nere i Hummus Bars källare, som basingredienserna kikärter och tahini – en slags pasta gjord av sesamfrön – blandas med olivolja, citron och vitlök för att skapa hummus. Receptet är Ilans marockanska mormors, som han i sin tur har modifierat. Hur vill han inte säga, men han ger gärna några tips:
– Kikärterna bör blötläggas i ungefär femton timmar och det är viktigt att ofta byta ut vattnet eftersom ärterna avger en slags gas som kan ge hummusen en sämre smak.
– Ärterna ska sedan kokas i ungefär sex timmar, och jag brukar lägga ner några potatisar för konsistensens skull. När kikärtorna är färdiga ska de gå att klämma sönder med handen och inte vara hårda i mitten. Sedan mixar man kikärterna med tahinin och övriga ingredienser.
För Ilan är det bara ekologiskt som gäller.
– Alla mina råvaror till hummusen är ekologiska. Kikärterna kommer från Mexiko och Tahinin från Libanon, där görs den bästa sesampastan.
– Tahinin jag använder mig av är gjord på både sesamolja och malda sesamfrön, vilket ger bäst smak. Flera andra tillverkare tar nämligen bort oljan från sesamfröna och byter ut den mot en billigare variant.
Men det finns även en annan tanke bakom valet av råvaror.
– Om man köper ekologiskt, så får odlarna bra betalt och schyssta villkor.
– Min mormor sa till mig: Trampar man på andra för att lyckas i livet, så är pengar inte värt ett skit. Då kommer man inte må bra och pengarna får man lägga på mediciner, säger Ilan Shofer.
