Forskare kritiska till kampanjredovisning

- in Nyheter
@Virve Ivarsson

Lunds universitet satsar miljoner på att locka privata finansiärer till universitetet. Men hur stora summor detta arbete drar in är svårt att veta. Som resultat av arbetet redovisas nämligen både donationer och de bidrag som forskare drar in oberoende av satsningen.

Inför Lunds universitets 350-årsdag satsas det rejält. Avdelningen Donatorrelationer får för närvarande cirka 8 miljoner kronor i statsanslag per år för att tillsammans med kampanjstyrelsen locka privata finansiärer till universitet. På fyra år ska tre miljarder kronor samlas in i donationskampanjen ”Lunds universitet – för en bättre värld”. Men hur mycket av de inkomna medlen som verkligen är donationer säger inte Lunds universitet.

Privata forskningsbidrag ingår
Några månaders heltidsarbete. Så mycket tid räknar Anna Blom, professor i medicinsk proteinkemi, med att hon lägger ner på att ansöka om forskningsbidrag varje år.
Pengarna söker hon i konkurrens med andra forskare genom ansökningar där det ställs höga krav på vetenskaplig kvalité, genomförbarhet och meriter hos den sökande.

Under 2014 tilldelades hon bland annat 29 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Till sin förvåning upptäckte hon att de pengarna också redovisats av Donatorrelationer som inkomna i deras donationskampanj. Detta trots att Anna Blom aldrig haft något med kampanjen att göra.
– Jag tycker inte att det är helt rätt. De här pengarna är ju forskningsbidrag till mina individuella projekt som skulle ha kommit in även om kampanjen inte funnits. Det är ingen som har jobbat med donationskampanjen som har varit med om att skaffa de här medlen, säger hon.

Flera forskare upprörda
Även om det egentligen inte skadar henne att medlen redovisas på det här sättet, gör det henne upprörd att de kanske används så att kampanjen ser ut att ha dragit in mer än vad den gör. Flera av hennes forskarkollegor känner samma sak.
– Jag tycker att om de nu får stora belopp för att driva den här kampanjen så bör de kunna visa på ett tydligt sätt att de har samlat in egna pengar, och inte säga att medel som skulle ha kommit in ändå är ett resultat av kampanjen, säger Anna Blom.

Donatorrelationer har bidragit till att få in minst 337 miljoner, menar avdelningschef Ulrika Nilsson. Foto: Dimitris Kalanranis
Donatorrelationer har bidragit till att få in minst 337 miljoner, menar avdelningschef Ulrika Nilsson. Foto: Dimitris Kalanranis

Vill vara inkluderande
Ulrika Nilsson är avdelningsansvarig på Donatorrelationer och medlem i kampanjstyrelsen. Hon bekräftar att en stor del av de medel som samlats in genom donationskampanjen kommer från enskilda forskares ansökningar.
– Så är det absolut, det rör sig om en majoritet av medlen, säger hon.

Enligt Ulrika Nilsson valde styrelsen att räkna med alla privata medel i kampanjen därför att det uppfattades som inkluderande gentemot finansiärer och visar på hela universitets gemensamma arbete. Dessutom ville de uppmärksamma den privata sektorns roll som finansiär.

Däremot menar hon att det är svårt att säga vilka pengar som inkommit till kampanjen på grund av Donatorrelationers arbete och inte.
– Det går inte att säga antingen eller, vi kan vara delaktiga även i en enskild ansökan, säger Ulrika Nilsson.

Av de 1,15 miljarder som hon menar att kampanjen dragit in hittills uppskattar hon dock att Donatorrelationer varit delaktiga i att dra in minst 337 miljoner. En uppskattning som hon gjort genom att gå igenom varje post.

Eget resultat irrelevant
Enligt Donatorrelationers förteckning har 775 miljoner hittills rapporterats in från donationskampanjen. Hur stor andel som kommit in på grund av Donatorrelationers arbete går dock inte att se för en utomstående. Detta eftersom inkomna medel bara redovisas med summa och givarens namn.

Ulrika Nilsson tycker inte att det är något konstigt med att Donatorrelationer saknar ett rapporteringssystem där man kan se hur mycket pengar deras verksamhet dragit in på egen hand.
– Det är irrelevant eftersom vi har en funktion för hela universitet. Sedan har vi inte fått i uppdrag att arbeta så heller, säger Ulrika Nilsson.

I efterhand tillägger hon dock via mejl:
– Jag önskar att våra rapporteringar var mer utvecklade och att vi kunde redovisa tydligare. Vi arbetar på att utveckla dem för en mer detaljerad redovisning.

Internationell förebild
När kampanjen lanserades var Per Eriksson rektor för Lunds universitet. Han ser inga problem med att forskningsbidrag från privata stiftelser och regelrätta donationer redovisas tillsammans.
– Nej, jag fick en föredragning om att det var en dominerande praxis att göra såhär kampanjredovisning internationellt och nationellt. Vi hade en diskussion om detta och bestämde oss för att följa förslaget.

Att kampanjstyrelsen skulle ha valt den här redovisningsformen för att den gör att det ser ut som att kampanjen drar in mer pengar än vad den gjort om de bara redovisat enbart donationer, är något Per Eriksson motsätter sig.
– Det intressanta är ju främst hur man ser att det utvecklar och växer mellan åren. Vi valde en redovisning som synliggör att vi årligen drar in rätt mycket pengar från privata källor, även innan kampanjen startades, och hoppas att medlen ska öka som följd av satsningen.

Statsanslagen till Donatorrelationer tycker Per Eriksson lät rimliga.
– Jag tror att man för att få hundra pocent måste satsa 8-12 procent, säger han.

Vill man som utomstående se resultat av kampanjen menar Per Eriksson att man måste vänta till 2018 då kampanjen avslutas.
– Att försöka bedöma hur kampanjen har gått innan dess tycker jag inte är seriöst. Det är fråga om ett så långsiktigt arbete, säger han.

Bättre kommunikation
Nuvarande rektor Torbjörn von Schantz tror att det sätt som resultatet av donationskampanjen nu redovisas på kan skapa problem internt. Däremot känner han sig inte insatt nog för att säga om universitetet skulle kunna ha en förteckning över regelrätta donationer i stället.
– Jag tror att det viktigaste nu är att kommunicera tydligt att det här görs för att uppmärksamma den privata sektorns roll som finansiär men också se till att inblandade forskare får det erkännande de förtjänar för sitt arbete, säger han.

Research Virve Ivarsson & Viktor Drangnell-Ek

Donationskampanjen
Namn ”Lunds universitet – för en bättre värld”.
År 2014-2018 (offentlig fas).
Drivs av Avdelningen Donatorrelationer och kampanjstyrelsen vid Lunds universitet.
Syfte Öka antalet donatorer till universitetet, synliggöra privata sektorn som finansiär.
Mål Samla in 3 miljarder kronor till 2018.
Räknas Samtliga donationer/bidrag från företag, privata stiftelser, organisationer och enskilda personer.
Dokumenterat resultat 775 785 000 kronor (13 januari 2015).
Hur mycket av detta som är inbringat av Donatorrelationer Oklart.

Vad är grejen?
Inför universitetets 350-årsdag driver avdelningen Donatorrelationer och kampanjstyrelsen vid Lunds universitet en kampanj för att få privata finansiärer att donera pengar. För detta får Donatorrelationer 8 miljoner kronor i årliga statsanslag. Målet med kampanjen är att dra in 3 miljarder kronor till universitetet. Som resultat av kampanjen räknas dock även de medel som inte kommit in på grund av Donatorrelationer, bland annat privata forskningbidrag.