Regeringen beslutade nyligen om en ny jämställdhetspolitisk utredning av högskolan. Hoppas det blir mer handling denna gång än efter förra utredningen som kom 2011, skriver Patrice Soares, utbildningspolitik krönikör.
Regeringen har beslutat att tillsätta en jämställdhetspolitisk expertgrupp för högskolan. Gruppen ska inom ett år ta fram en utredning med förslag till ökad jämställdhet inom akademin. Det är välbehövligt. För det finns mycket att göra på det jämställdhetspolitiska området inom universitet och högskola. Det är välkänt att kvinnorna är i klar minoritet i toppen inom akademin. På professorsnivå cirka 25 procent. Och majoritet på botten. Så har det varit sedan hösten 1977.
Högskolan är dessutom starkt könsmässigt segregerad. På utbildningarna som leder till höga löner, till exempel civilingenjörutbildningarna, dominerar männen kraftigt. Medan kvinnorna är i total dominans på lågstatusutbildningarna som sjuksköterske- och socionomutbildningarna med låga karriärsmöjligheter och sämre lön.
Statsminister Stefan Löfven har fått ett tungt internationellt jämställdhetsuppdrag i HeForShe-kampanjen. Regeringen kallar sig dessutom feministisk att då inte vidta åtgärder för ökad jämställdhet inom högskolan skulle bara framstå som tomma ord.
Det var dock inte jättelänge sedan det gjordes en jämställdhetsutredning av högskolan. Den statlig offentliga utredningen (SOU 2011:1) ”Svart på Vitt – jämställdhet i akademin” som kom i januari 2011. Den utredningen hade en progressiv och stringent analys av bristen på jämställdhet inom högskolan.
Utredningen utmynnade också i många mycket framsynta förslag för en mer jämställd akademi. Bland annat föreslogs minskade anslag till högskolor som inte ökade jämställdheten och en jämställdhetspott på 50 miljoner kronor för högskolor som ökade andelen kvinnor på ledande positioner. De flesta förslag genomfördes dock aldrig.
Vi får hoppas att Sveriges första feministiska regerings nya jämställdhetspolitiska högskoleutredning leder till att fler förslag genomförs än förra regeringens. Det har inte framförallt varit bristen på förslag för ökad jämställdhet som varit tidigare regeringars problem utan viljan att genomföra förslagen som kommit. Ett första steg hade kunnat varit att man började kvotera in kvinnliga professorer. Detta räcker givetvis inte. Mycket mer måste till. Men det hade varit ett första steg.
