Lawrence Lessig är en av USA:s mest välkända akademiker och har de senaste åren profilerat sig som en skarp kritiker av det amerikanska politiska systemet. Under tisdagen levererade han en av de bästa Studentaftnarna på år, enligt Lundagårds utsände.
Harvardprofessorn Lawrence Lessigs står med gråten i halsen på scenen i Universitetshusets stora sal. Han har nyss fått frågan vad som driver honom i hans kamp mot den institutionella korruption i det amerikanska politiska systemet, som han föreläst om i närmare en timme. Svaret på detta, förklarar han efter några sekunders tvekan, är internetunderbarnet och aktivisten Aaron Swartz.
Tillsammans med honom startade Lessig bland mycket annat organisationen Creative Commons, och han berättar att det var Swartz som hjälpte honom att få upp ögonen för den politiska snedvridning som Lessig i dag viger sitt liv åt att bekämpa.
Men 2013 tog den då tjugosexårige Swartz livet av sig. Detta efter två års juridisk kamp mot de federala myndigheterna. Han riskerade fyrtio års fängelse, för misstanke om uppsåt att olovligen sprida akademiska journaler på nätet.
Lessig riktar blicken mot golvet, ett bärnstengult ljus faller ned över honom från lamporna som hänger i det välvda taket, och säger att han insett att han inte gjorde allt vad han kunde för Swartz, som han säger ha älskat som sin egen son. Och att han inte har råd att göra om det misstaget. Därför måste han fortsätta att kämpa för sin republik, som han är rädd har gått ohjälpligt förlorat, men som han älskar.
– Jag ska åtminstone kunna säga att jag inte gjorde vad jag kunde, säger Lawrence Lessig.
Kärnan i problemet, som Lawrence Lessig anser hotar den amerikanska demokratin, är det otroligt ojämna inflytandet mellan olika väljargrupper i USA. Till skillnad från många andra Studentaftnar är han ensam på scenen – borta är den traditionsenliga moderatorn, de tända ljusen, soffan. Och med powerpointbilder som redskap illustrerar han med en pedagogisk skärpa som anstår en scenvan Harvardprofessor orsakerna och konsekvenserna av denna fundamentala ojämlikhet.
Orsaken, tillstår han, är att amerikanska politiker har kommit att bli beroende av enorma summor pengar för att över huvud taget ha en chans att få en plats i kongressen. Dessa måste således lägga absurt mycket tid på att hitta finansiärer, vilka kan tänka sig att stödja deras kandidaturer.
Till saken hör att inte fler än 1.7 procent av den amerikanska befolkningen bidrar med kampanjstöd, och att endast några hundra står för lejonparten av alla pengar politikerna samlar in.
Politikerna blir beroende av att hålla sina finansiärer vid gott mod, och anpassar sina politiska förslag efter deras preferenser.
– En kongressledamot har berättat att hon fick rådet när hon var ny att alltid ”lean towards the green”. Och han som gav henne tipset var inte en miljörättskämpe, säger Lawrence Lessig apropå ledamöternas benägenhet att lägga sina principer åt sidan för att garantera att de inte stöter sig med viktiga pengakossor.
Konsekvensen att detta, denna icke-kriminella korruption, är att den amerikanska kongressen inte sätter folkets intresse i första rummet, utan den oansenliga minoritet som förser dem med pengar – företagarsledare, Wall Street-höjdare och aristokrater. Därmed blockeras politiska åtgärder som hade gynnat hela befolkningen, som till exempel miljö- hälso- och skattereformer.
– ”There are a thousand hacking at the branches of evil to one who is striking at the root”, säger Lawrence Lessig med en blinkning till Walden-författaren Henry David Thoreau och han menar på att inga stora progressiva politiska program kommer kunna genomföras innan kampanjsystemet omdanats.
Lawrence Lessig verkar själv kluven till huruvida hans kamp någonsin kommer att bära frukt, men under sitt föredrag, som är det överlägset mest intressanta Studentafton har levererat på mer än ett år, framstår han som rättrådigheten själv.
När han säger att han kommer att fortsätta kämpa emot pengarnas inflytande på den amerikanska demokratin tar man honom liksom på orden. Han riktar även en uppmaning till de svenska åhörarna i publiken att fungera som ett gott exempel för USA att leva upp till.
– På så sätt kanske ni kan få oss att leva upp till de ideal vi säger oss ha uppfunnit, säger Lawrence Lessig.
