Attraktiva lärare, politisk folkrörelse och ubåtar. Det pratade Sveriges statsminister Stefan Löfven om under en presskonferens efter måndagens Statsministerafton.
Hur viktig är högre utbildning för att kunna stimulera arbetsmarknaden?
– Vi vill höja andelen människor som har högre utbildning. Det stärker Sveriges kompetens, naturligtvis. Det är bättre för kunskapsnivån, det är därför vi också ska öka forskningen. De andra länderna i EU höjer andelen högskolestuderande hela tiden – och det ska vi göra också.
Hur ska ni göra det?
– Anslag för mer resurser för högre utbildning.
Finns det någon mening att göra utrymme för exempelvis fler utbildningsplatser för lärare, om ändå ingen vill plugga?
– Jag var i Malmö i dag, och de har ett högre söktryck. I dag har de två sökande per utbildningsplats, så jag hoppas att det där håller på att svänga. På lärarutbildningen har det också att göra med hur vi skapar en högre attraktivitet för yrket. Där vill vi avsätta tre miljarder kronor för parterna att avgöra hur man ska stärka villkoren för lärarna. Men vi vill också ge lärare mer självständighet i hur man bedriver sin utbildning, och inte behöva vara så proppad med detaljerade regler. Det finns flera saker som kan höja attraktiviteten.
Hur?
– Man kan höja lönerna. Mer kompetensutveckling där man ser en längre bana av utveckling. Mer autonomi. Men nyckelordet är att öka tiden mellan lärare och elev och då blir yrket säkert mer attraktivt. Därför har vi nu en nationell samling för läraryrket, där några sitter och funderar på hur vi ska stärka läraryrkets status. Det är en viktig fråga.
Vill vara alliansfri
Sverige är ett av de länder som exporterar mest krigsmaterial till övriga världen och på senaste tiden har frågan varit ämne för en nationell diskussion. Men Stefan Löfven tror att det är nödvändigt för att kunna främja Sveriges självständighet.
– Vi vill kunna ha ett försvar, men samtidigt kunna vara alliansfria. Då är det viktigt att kunna ha en del nyckelkompetenser att kunna försörja sig på. Flyg är en sådan, ubåtar en annan. Och om vi vill ha det här försvaret, ska vi då förneka andra att ha det? Svensk säkerhet och försvarspolitik ska avgöra hur vi ska sälja krigsmaterielen. Om vi måste sälja en del produkter för att kunna upprätthålla vårt eget försvar, är det självklart det som får avgöra.
En folkrörelse
Röstdeltagandet i 2014 års riksdagsval var högre än det varit de senaste två decennierna. Men trots det allt större röstdeltagandet, så flyr medlemmarna från de svenska partierna och förtroendet för svenska politiker är allt lägre. Nu vill Stefan Löfven komma närmre väljarna.
– Vi ska vara en folkrörelse. Vi håller på att utveckla en folkrörelse. Men vi i Socialdemokraterna tappar inte medlemmar, vi har ökat. Men vi vill ha ännu fler ungdomar. Under valrörelsen hade vi en mängd samtal med närmare 2,2 miljoner människor i olika form. Nu gäller det att hålla i det. Vi ska finnas där ute. Vi ska vara i människors vardag. Lättare sagt än gjort, men det är verkligheten.
Att regera med någon annans budget har varit tufft för den nya regeringen. Just nu har Sverige en negativ reporänta och finanspolitiken ska ses över.
– Vi vill investera mer. Hade vi arbetat med vår budget hade vi redan i år haft tillgång till 1,2 miljarder för ökat järnvägsunderhåll. Det skapar både fler jobb, men får också tågen att gå i tid. En investering i bostäder är likadan. Det skapar jobb, men det stärker också Sveriges konkurrenskraft. Investering i utbildning är en sådan. Vi tar in mer skatteintäkter – det är just för att kunna investera i den typen av åtgärder. Det finns mer att göra. Och det är det vi gör.
Vill läsa statsvetenskap
Redan 2012 intervjuade Lundagård Stefan Löfven. Då var han intresserad av att läsa mer idéhistora om han fick möjligheten att läsa på universitetet igen. Idag låter det annorlunda.
– Eftersom jag alltid varit politiskt intresserad hade jag kunnat tänka mig statsvetenskap. Men ekonomi är jag också lite intresserad av.
Och det politiska intresset har följt Stefan Löfven genom hela livet.
– Så länge jag kan komma ihåg har jag varit politiskt intresserad. Jag var bara 11 år när Robert Kennedy mördades. Jag minns att jag då tog väldigt illa vid mig.
Förhandlar över blockgränsen
Direkt efter riksdagsvalet i september var Socialdemokraterna tydliga med att Vänsterpartiet inte skulle ingå i regeringssamarbetet. Under vinterhalvåret har flera diskussioner förts med Vänsterpartiet.
– Vi har under lång tid med Miljöpartiet och Vänsterpartiet gjort budgetar ihop. Nu har vi gjort det igen. Vi sa att vi kan tänka oss att förhandla över blockgränsen också. Jag tror att Sverige kan tjäna på det. Men vi får se nu framöver hur det blir när de borgerliga partierna lagt sina egna budgetar. Jag tror inte att det är bra att gräva ned sig i varsin skyttegrav på var sida blockgränsen.
För nedrustning
Ett uttalat mål för regeringens utrikespolitik har varit att ta en plats i FN:s säkerhetsråd. Men exakt vilka frågor som statsministern vill driva är inte helt klart.
– Det beror dels på vad som kommer upp den internationella agendan. Det som är tragiskt nu är krisen i Syrien. Den måste ju hanteras och man ska utgå från den fråga som är viktig här och nu. Utöver det är det viktigt att arbeta för nedrustning och icke-spridning av kärnvapen. Det är den fråga som man kanske mer tycker är traditionell, men jag tycker att det är den som är avgörande för det mänskliga livet.
Fotnot: Artikeln har uppdaterats efter publicering. I den första versionen framgick det att Lundagårds reporter hade ställt alla frågorna själv. Så var inte fallet och artikeln har nu korrigerats.
