Ett universitet ska inte drivas som ett privat företag. Det anser studenter och anställda vid Universiteit van Amsterdam som under våren ockuperat universitetets lokaler i protest mot ledningen. Nu kräver de mer demokrati.
Universiteit van Amsterdam, UvA, är Nederländernas största universitet och ligger i centrala Amsterdam. I internationella rankingar är det ansett som ett av Europas främsta. Men bland studenter och personal har det under en längre tid spridits ett missnöje över att universitetet, enligt dem, allt mer börjat likna ett privat företag.
När fakulteten för humaniora i februari meddelade att de planerade att lägga ner flera mindre kurser och program som de menade var olönsamma, blev det en utlösande faktor för de största studentprotesterna Nederländerna upplevt sedan 1960-talet.
Foto: Søren Steensig Jacobsen
48 studenter arresterade
Den 13 februari ockuperade en grupp studenter och anställda humaniorafakultetens huvudbyggnad, Bungehuis. Förenade under namnet De nieuwe universiteit, som på svenska kan översättas till Det nya universitetet, krävde de bland annat ett demokratiskt val av universitetets styrelse och att humanioraplanerna skulle upphävas.
Men trots förhandlingar mellan universitetets styrelse och ockupanterna kom parterna inte
till en kompromiss. Efter tio dagar tog sig polisen in i Bungehuis och avslutade ockupationen. 48 studenter arresterades.
En organiserad ockupation
Det kunde ha varit slutet på protesterna, men knappt två dagar efter att ha blivit utslängda tog De nieuwe universiteit sig in i Maagdenhuis, universitetets huvudbyggnad, som är känd för att ha varit platsen för långa ideologiska ockupationer och protester under 1960- och 1970-talet.
Teun är en av de studenter som deltar i proteströrelsen. Han är 22 år och pluggar statsvetenskap och historia vid UvA.
– Vi är ungefär 80 personer som organiserar allting. Vi har föreläsningar och debatter med personer som är förknippade med utbildning. Dessutom organiserar vi musikframträdanden av kända artister. Men det ges också vanlig undervisning här i byggnaden. Vi förhindrar inte det, säger han.
Brist på demokrati
För Teun är bristen på demokrati inom universitetet en av de viktigaste orsakerna till varför han fortsätter att protestera.
– För några år sedan fanns det en idé om att slå ihop de naturvetenskapliga fakulteterna på Amsterdams två universitet, UvA och VU. Studenterna och forskarna hade rätt att vara med i beslutet och röstade emot. Men det genomfördes ändå.
Det andra stora problemet är enligt Teun att effektivitetstänkande har blivit för dominerande inom akademien.
– Studieprogram läggs ner på grund av att de är för små. På mitt program har kurser med få studenter lagts ner för att de ansågs för dyra.
Inga radikala krav
Teun har svårt att sia om vad som kommer hända i framtiden. Ockupationen av huvudbyggnaden avbröts våldsamt den 11 april då kravallpolis stormade platsen och arresterade nio personer.
De nieuwe universiteit har dock bestämt sig för att inte ge upp och tänker fortsätta med olika protester tills alla krav är genomdrivna. Vissa saker har redan fått bifall, men ju längre upp i hierarkin – desto svårare att få gehör.
– Vi har verkligen inga radikala krav utan det handlar bara om demokratiskt beslutfattande. Vad vi vill är egentligen den mest normala saken i världen.
Protesterna har också spridit sig utanför universitetet i Amsterdam. På flera andra universitet i Nederländerna har studenter börjat gruppera sig under namnet De nieuwe universiteit.
– Vi har ganska bra kontakt med grupperna i andra städer, även om de är mindre än vi. Men det är inte bara här i Nederländerna. Det pågår universitetsockupationer på många ställen runt om i världen just nu till exempel på London school of economics, säger Teun.
En större rörelse
Erin Nordal, vice ordförande i European student unions, ser de pågående ockupationerna som ett svar på de nedskärningar som gjorts de senaste åren och tror att det här kan vara starten på en ny proteströrelse.
– Sedan finanskrisen 2008 har det varit en generell trend i alla länder att skära i budgeten för högre utbildning och att införa studieavgifter. Nu kommer motreaktionen, säger Erin Nordal.
Precis som i fallet med Universiteit van Amsterdam ser hon också en trend där universitet i Europa i allt högre grad präglas av ett affärs- och effektivitetstänkande.
– Det pågår en varufiering av högre utbildning och demokratin blir lidande. Allt färre studenter är tillåtna att bli en del av beslutsfattande organ, säger Erin Nordal.
Att ett universitet ska styras med demokratiska principer ser hon som självklart.
– Ett universitet ska vara en demokratisk institution som verkar för allmännyttan, då måste alla som är del av universitetet också ha rätt att vara representerade vid beslutsfattande, säger Erin Nordal.
Text: Paula Dubbink och Annika Skogar
Foto: Søren Steensig Jacobsen
