Räddningstjänsten kräver att säkerheten på Kemicentrum förbättras – något som universitetet vägrar.
Under de senaste två åren har Räddningstjänsten fått många larm på grund av ventilationsbortfall på Kemicentrum. När tillståndet för brandfarliga ämnen på Kemicentrum förnyades tidigare i år ställde därför Räddningstjänsten nya krav på de tre institutionerna som huserar på Kemicentrum. Något som universitetet motsatte sig och överklagade till Länsstyrelsen.
Brandtekniskt komplex
Enligt Räddningstjänstens rapport kan just ventilationsbortfall orsaka allvarlig fara för explosiv eller giftig atmosfär på Kemicentrum.
– Kemicentrum är en brandtekniskt komplex byggnad med mycket brandfarliga gaser och vätskor, brandreaktiva och giftiga ämnen. Ett elavbrott får inte leda till påtagligt ökad risk för brand och explosion. Ventilationen utgör ett mycket viktigt säkerhetssystem, säger Rasmus Trymander, brandingenjör på Räddningstjänsten Syd.
Just därför menar Rasmus Trymander att ventilationssystemet är helt centralt.
– Vår bedömning är att åtgärderna som villkorats i tillståndet krävs för att förebygga brand och explosion. När en olycka väl har inträffat är det för sent. En brand eller explosion i en så komplex verksamhet kan bli svår att hantera operativt. Det måste förebyggas i första hand, säger han.
Reservkraft eller indikationssystem
Sedan Kemicentrum byggdes om 2007-8 har räddningstjänsten och universitetet fört dialog om säkerheten kring just ventilationen. Kemicentrum har haft cirka sex år på sig att åtgärda problemet med ventilationsavbrott utan att lyckas, enligt Räddningstjänstens rapport. De lösningarna som diskuterats är dels att bygga en batteri- eller dieseldriven reservkraftstation eller att sätta in ett indikationssystem som visar om det finns brandfarliga eller giftiga ämnen i farliga koncentrationer..
– Universitetet menar att det är dyrt och svårt att genomföra de här säkerhetsåtgärderna, men det är vad vi bedömer krävs för en betryggande hantering. Alternativet är att inte hantera några brandfarliga ämnen alls, säger Rasmus Trymander.
Oenigt samordningsansvar
Det universitetet främst vänder sig emot i Räddningstjänsten krav är två villkor. Den ena är samordningsansvaret, det vill säga att det ska finnas en centralt ansvarig för tillståndet.
– Idag är jag samordnare för de tre institutioner som finns på Kemicentrum och vi tycker att det fungerar bra. Men räddningstjänsten vill att samordnare ska ha mer befogenheter och resurser, vilket står i strid med den delegationsordning som universitetet har, säger Karl-Erik Bergquist, husprefekt på Kemicentrum.
Skeptisk till tidsramen
Det andra villkoret handlar om ventilationen. Karl-Erik Bergquist är skeptisk till räddningstjänstens förslag på lösningar.
– I samband med ombyggnaden byggdes en mycket stor fläktanläggning. Att bygga en reservkraftanläggning driven med batteri eller diesel är praktiskt taget omöjligt, säger Karl-Erik Bergquist.
– Dessutom vill räddningstjänsten att vi ska planerat det här till siste juni och att bygget i så fall ska vara klart till siste december. Det är omöjligt, säger han.
Enligt Räddningstjänstens rapport har universitetet aldrig framfört att det skulle vara problematiskt med att bygga en reservkraftsanläggning men även fastighetsägaren Akademiska hus är kritiskt till en reservkraftsstation.
– Det är ingen lösning. De tre avbrott som skett nyligen är för att det varit fel på en kanalskena, vilket är väldigt ovanligt. Den small under utredningen av varför den small, och även när vi skulle byta den så small den igen. Men det är som sagt extremt ovanligt, säger Christer Nothnagl, fastighetsförvaltare på Akademiska hus.
Är det genomförbart med reservkraftsanläggning?
– Det finns ingen likvärdig installation i Sverige. Den skulle bli gigantisk. Ingenting som är omöjligt, men jag skulle definiera det som omöjligt, säger han.
Vad skulle det kosta?
– Nu har vi ett fall på en anläggning som är ungefär fyra gånger så stor som Kemicentrum. Där skulle det kosta 230 miljoner kronor, säger Christer Nothnagl.
För Kemicentrum skulle det eventuellt landa på 55-60 miljoner kronor och det är i nuläget oklart vem av universitetet eller Akademiska hus som skulle stå för kostnaden. Men enligt Christer Nothnagl skulle det vara problem med ventilationen trots reservkraftsanläggning.
– Efter det scenario som varit med ventilationsbortfall så hade ventilationen fortfarande gått ner, eftersom strömskenan ändå inte kunnat ge ventilationssystemet någon ström, säger Christer Nothnagl.
Nu pågår en juridisk process mellan Räddningstjänsten och universitetet. Förvaltningsrätten i Malmö har avslagit universitetets begäran om inhibition, och frågan ska nu utredas vidare av Länsstyrelsen.
