Att på ett bra sätt kunna lära ut sina kunskaper är viktigt, även för universitetslärare. Men trots visioner om längre pedagogisk utbildning går utvecklingen långsamt. En viktig förklaring hittas i universitetens plånböcker.
Vi har nog alla någon gång haft en lärare med stora ämneskunskaper, men som timme efter timme i föreläsningssalen inte lyckas lära ut någonting. Där är utbildning inom pedagogik en viktig nyckel för att läraren ska kunna lära sig att undervisa sitt ämne på ett fungerande sätt.
Politiker och universitetsledare pratar om att höja kvaliteten på svenska högskoleutbildningar, där en del i detta skulle vara att utveckla pedagogiken på högskolan. Tio veckors högskolepedagogisk utbildning för lärare är en vision och rekommendation som hägrat i 15 år i Sverige – utan att bli verklighet.
Kräver mer pedagogik
Pedagogiken måste förbättras vid svenska lärosäten, krävde Sveriges förenade studentkårer, SFS, när de i april gav ut rapporten Agenda: pedagogik.
Rapporten baseras på en enkätundersökning riktad till personal som arbetar med högskolepedagogik vid svenska lärosäten. Rapporten mynnar ut i kraven att pedagogiken behöver utvecklas och att bra lärare ska belönas.
– Vi ville sätta fokus på läro- sätenas systematiska arbete med pedagogisk utveckling, hur de tar till vara på universitetslärares pedagogiska skicklighet och vad staten gör och inte gör, säger Johan Alvfors, vice ordförande för SFS.
Mer konkret handlar det första kravet om att SFS vill se ett nationellt direktiv på tio veckors högskolepedagogisk utbildning för all undervisande personal vid svenska universitet. I dag är det upp till varje enskilt lärosäte att bestämma hur lång pedagogisk utbildning som personalen ska erbjudas.
Tio veckor, för den som vill
Redan 2002 föreslog personal vid Lunds universitet i en utredning att tio veckors pedagogisk utbildning skulle rekommenderas till alla universitetslärare i hela landet.
Men 13 år senare bestämmer varje enskild fakultet i Lund själv hur lång utbildning de ska ge till sina lärare. Även om flera fakulteter erbjuder tio veckors utbildning, och mer därtill, finns inga krav på mer än fem veckors pedagogisk utbildning för fast anställda och två veckor för doktorander hos någon fakultet.
– Det är lite pikant, tycker jag. Universitetsledningen har inte följt upp hur många veckors högskolepedagogisk utbildning som lärarna skaffat sig, säger Åsa Lindberg-Sand, avdelningschef vid Lunds universitets pedagogiska enhet, CED, och fortsätter:
– När det finns en rekommendation att alla lärare ska få en grund för sin undervisning på tio veckor, hur kommer det sig att högskolorna inte lever upp till detta?
Lättare för rikare fakulteter
Vid Lunds universitet finns ingen sammanställning över hur många veckors utbildning inom högskolepedagogik som personalen har. Det är svårt att ens se på fakultetsnivå.
Men fakulteter kan beställa kurser och andra pedagogiska resurser från CED och där märks en ekonomisk skillnad.
– Min bedömning är att det vid de rikare fakulteterna satsas mer pengar på pedagogisk utveckling medan de med mindre resurser också har haft mindre möjligheter att satsa på pedagogiken, säger Åsa Lindberg-Sand.
Många av fakulteterna har svårt att få pengarna till grundutbildningen att räcka till. Även om flera fakulteter uppger att pedagogisk utveckling är ett prioriterat område i budgeten konkurrerar dessa satsningar med andra viktiga frågor som att öka antalet lärarledda timmar för studenterna.
Utmaning för alla
Enligt prorektor Eva Wiberg är det här en utmaning för samtliga fakulteter, även de rikare. Vid exempelvis LTH är en löneökning för lärarna på väg att träda i kraft, utan motsvarande höjning i anslagen.
Hon säger att just den ekonomiska aspekten är avgörande för att universitet inte kommer att höja kraven från fem till tio veckors pedagogisk utbildning.
– De olika fakulteterna har olika förutsättningar att införa tio veckors pedagogisk utbildning. Utbildningsanslaget är alldeles för lågt. Ett krav om tio veckor skulle därför i dagsläget slå väldigt hårt ekonomiskt, säger Eva Wiberg.
Belöning, en annan lösning?
Men att lärare går en utbildning ett visst antal veckor är på sätt och vis inte en garanti för att undervisningen faktiskt förbättras.
Att i stället bedöma lärarinsatser och belöna goda pedagoger kan vara ett sätt för att höja utbildningskvaliteten.
Eva Wiberg trycker på att tio veckor är målet, men säger att det i stället för krav kan införas belöningssystem för goda pedagoger.
– Ett krav är alltid ett bra instrument, då tvingar man folk att verkligen tänka till. Tio veckor är ambitionsnivån, det menar jag absolut. Men tills det är möjligt att införa krav kan man arbeta mer med morot än piska, säger Eva Wiberg.
Belöningar inte oproblematiska
Vid fyra fakulteter finns i dag möjlighet för bra lärare att få pedagogisk meritering och därigenom en lönehöjning.
– Att utveckla meriteringssystem är viktigt. Om man inte skapar pedagogiska karriärvägar signalerar man att forskningsmeriterna är det enda som räknas för möjligheter till anställning och fortsatt karriär vid universitetet, säger Åsa Lindberg-Sand och fortsätter:
– Utan dessa finns inget som signalerar att arbetet med att utveckla undervisningen är viktigt för hela universitetet. Då får personalen arbeta med det efter eget intresse.
Samtidigt är sådana meriteringssystem inte oproblematiska. Max Scheja, Sveriges enda professor i högskolepedagogik, menar att effekterna av ett pedagogiskt meriteringssystem kan variera stort beroende på utformning.
– Det kan vara en positiv drivkraft, men det kan också slå tillbaka. Det finns en risk att det bara innebär kriterier som lärare ska uppfylla för ett lönelyft, utan att det leder till ett ökat engagemang, säger Max Scheja.
Kan snart införas
Under maj månad kommer utbildningsnämnden att ta ställning till om pedagogisk meritering ska införas på alla universitetets fakulteter.
Prorektor Eva Wiberg, som är ordförande för utbildningsnämnden, säger att det kan bli för ekonomiskt arbetsamt för fattigare fakulteter att införa pedagogiska meriteringssystem. Ett alternativ kan vara att gå samman och införa det tillsammans med CED.
– Centralt kan vi besluta om en ambitionsnivå vi vill ha. Sen är det upp till fakulteterna att implementera denna. Min ambition är att det införs pedagogiska meriteringssystem vid alla fakulteter och tio veckors högskolepedagogisk utbildning för personalen inom sex års tid, säger Eva Wiberg.
Eva Wiberg låter bestämd och övertygad. Men hon är inte den första med visionen om tio veckor och meriteringssystem.
Än så länge har förändringen gått långsamt och fakulteternas budgetar ser ansträngda ut. Utvecklingen riskerar att gå fortsatt trögt.
Pedagogisk utbildning
- Förutom sin ämneskompetens och forskning krävs det att undervisande personal vid svenska högskolor och universitet har utbildning i pedagogik.
- En utredning vid Lunds universitet kom 2002 fram till att tio veckors utbildning vore att föredra.
- Sveriges universitets- och högskoleförbund rekommenderar tio veckors utbildning, men hur många veckor personalen får varierar mellan olika lärosäten. Sveriges förenade studentkårer kräver att alla universitetslärare ska ha minst tio veckors utbildning i högskolepedagogik.
- Vid Lunds universitet finns ett krav på minst fem veckors utbildning för fast personal och två veckor för doktorander. Sen är det upp till varje enskild fakultet hur många veckors pedagogisk utbildning de ska erbjuda personalen.
Pedagogiska meriteringssystem
- Ett pedagogiskt meriteringssystem innebär en möjlighet för fakulteterna att bedöma och belöna lärares insatser.
- Vid fyra fakulteter finns i dag meriteringssystem, så kallade Pedagogiska akademier.
- Lärare kan ansöka och utifrån den Pedagogiska akademins kriterier görs en bedömning om lärarens pedagogiska förmåga. Är kriterier uppfyllda får läraren en särskild certifiering och därmed även höjd lön.
- Lunds tekniska högskola, Medicinska fakulteten, Naturvetenskaplig fakulteten och Samhällsvetenskapliga fakultetenharpedagogiska akademier med egna kriterier.
