Oklar framtid för Smålands

Smålands nation står inför ett vägskäl. När Studentlund bildades för fem år sedan stod nationen utanför samarbetet – men nu vill de bli en del av gemenskapen. Vägen dit är dock lång och Smålands kan tvingas överge delar av sin identitet.

30 röster för, 1 emot. Så såg röstfördelningen ut när Smålands nations medlemmar i april röstade angående ansökan om medlemskap i Kuratorskollegiet och, i förlängningen, Studentlund.

Det är ett bestämt första steg mot att närma sig Lunds andra tolv nationer. Men vägen dit kan bli kostsam: Ett medlemskap kan komma med kravet att Smålands nation måste överge sin socialistiska profil.

Pressat av fallande medlemstal
Smålands nation har sett ljusare tider än i dag. Året innan kår- obligatoriet försvann år 2010 stod nationen stark i Lund med sin tydliga socialistiska profil och hade närmre 1200 medlemmar. När övriga tolv nationer då valde att bilda Studentlund för att fortsätta locka medlemmar, stod Smålands nation utanför Kuratorskollegiet och det nystartade samarbetet.

Nu, fem år efter kårobligatoriets fall, har de knappt 500 medlemmar.
Och trenden är fallande.
– Vi tänkte att vi skulle klara av att stå utanför Studentlund, att vi skulle bli en bra motreaktion till Studentlund och ett vettigt alternativ. Men nu har vi provat den här vägen och det blev inte riktigt som vi hade tänkt oss, säger Tomas, ledamot i Smålands nations styrelse.

Smålands nations nationsombud Edvin Lindström är inne på samma spår.
– Vi tycker att det är dags att göra något åt detta. Det är dags att komma in och synas för alla studenter – precis som vilken nation som helst. Det är olyckligt att vi har krympt som organisation och är så isolerade från resten av studentvärlden som vi är, säger han.

”Vill komma in för att nå ut”
I dag kan Studentlunds alla medlemmar komma in på Smålands nation, men Smålands nations medlemmar kan inte komma in på nationerna som är med i Studentlund. En otacksam sits för Smålands nation när man försöker locka nya medlemmar.

Och det har märkts.
– Vi har inte varit ett reellt alternativ i och med att vi inte är på samma spelplan som de andra nationerna. Det finns inget rimligt incitament att bli medlem i Smålands nation, när man ändå kommer in på Smålands om man är medlem i en annan organisation, säger Tomas och förklarar vidare:
– Det är det problemet vi vill komma till rätta med genom ett medlemskap i Studentlund och Kuratorskollegiet. Vi vill komma in för att nå ut med vår verksamhet – det ska bli ett kommunikationsverktyg för oss.

Nya kriterier för medlemskap
Initiativet har välkomnats från Studentlunds håll.
– Det är bra att Studentlund har en enad front och kan bredda utbudet för studenterna i Lund, säger Studentlundskoordinator Carolina Norlin.

Smålands nation är den första nya organisation som ansöker om medlemskap i Studentlund sedan bildandet 2010. Det innebär att det inte heller finns ett utformat antagningsförfarande.

Kuratorskollegiet har nu därför tillsatt en kommitté som ska formulera ett ramverk av förhållningsregler för dess medlemmar.
– Kriterierna vi jobbar fram ska vara så objektiva som möjligt. Samarbetet måste ske på lika villkor, men sedan kan man förstås ha olika uppfattning om vilka de ska vara. Fast någon sorts grundsyn på vad vi förväntar oss av varandra som medlemmar måste finnas, säger Carl Artéus, ordförande för Kuratorskollegiet.

Kommittén består av Carl Artéus och sex nationskuratorer. De har förhoppningar om att ramverket ska vara färdigställt innan vårterminens slut. Övriga tolv nationer ska sedan ta ställning till och rösta om ramverkets krav.

Kraven kommer därefter att ligga till grund för Kuratorskollegiets beslut om Smålands nations ansökan. Och alla nationer måste vara överens om ramverket: Ett majoritetsbeslut räcker i realiteten inte.
– Smålands nations medlemskap blir en fråga om enighet bland nationerna. Studentlund är ett avtal och det gör att alla avtalsparter måste godkänna förändringar av avtalet, säger Carl Artéus.

Knäckfrågan: Socialismen
Detta är ett också ett faktum som gör Smålands nation skeptisk.
– Det är det som är hindret på vägen. Alla, alla, alla måste rösta för. Vi är studenter, så det kan vara någon på Smålands som har en ex-partner som är dum i huvudet och som inte vill ha med Smålands. Jag hoppas inte att det blir så, men det kan ju vara på den nivån, säger Smålands nations styrelseledamot Tomas.

Men en personlig vendetta är inte Smålands nations största hinder för ett eventuellt medlemskap. Tolv av Lunds tretton nationer är i dag uttalat opolitiska och sex av dem har det inskrivet i sina stadgar.

Smålands nation har däremot sedan 1970-talet öppet haft en socialistisk ideologi och välkomnar alla till nationens nyktra aktiviteter – student eller inte.

Denna inkluderande ståndpunkt har dock exkluderat Smålands nation från övriga studentlivet. Och det kan den fortsätta att göra i framtiden.
– Det kan bli en komplicerad fråga att Smålands nation är politisk. Det är klart att det kommer vara en fråga i en sådan homogen grupp av nationer som vi har nu. Vi vet inte hur nationerna ställer sig till Smålands nations politiska profil, säger Carl Artéus och fortsätter:
– Men som jag ser det och som jag tror att många ser det: Nationerna ska vara en plats som är öppen för alla, oavsett till exempel sexuell läggning och politisk åskådning. Det är det som är hela poängen. Har man frångått den principen, så tror jag att det är problematiskt för många, säger han.

Smålands fortsatt socialistiskt
Det ställer frågan på sin spets: Om Studentlunds nationer inte skulle tillåtas ha en ideologisk inriktning på sin nationsverksamhet – hur stor vilja finns då hos Smålands nation att kompromissa om sin socialistiska profil?
– Vi kommer inte att överge vår plattform och våra stadgar. Det är vårt krav, säger Tomas och förklarar vidare:
– Smålands nation ska verka i socialistisk anda. Om vi inte kan fortsätta vara en socialistisk nation, då blir vi som de andra tolv nationerna i Lund och det vill vi inte. Då är vi inte Smålands längre och står hellre utanför.

Och i Kuratorskollegiet – hur stor kompromissvilja finns där?
– Om en part vill gå upp i en organisation, är det främst den som får kompromissa. Det gäller som alltid att se nyktert på sådana här saker: Viljan är grundförutsättningen för att kunna diskutera saker, men sen får man göra en ordentlig bedömning, säger Carl Artéus.

Svårlöst samarbete
Smålands nation och Studentlund är alltså inte på något sätt en okomplicerad fusion. Kuratorskollegiets kommande ramverk kommer att sätta nivån för just hur pass smärtsam den kan bli. Men Smålands styrelseledamot Tomas ser på framtiden med gott mod.
– Det känns positivt inför framtiden. Men sen får vi se. Jag är inte helt säker på att… Eller nä, skit samma. Jag tror att det kommer att bli jättebra, skrattar Tomas och avslutar:
– Säg såhär: Jag ser med tillförsikt på framtiden för Smålands och Studentlund.

Fotnot: Tomas har inte velat synas med sitt efternamn.

• Kårobligatoriet fanns fram till juli 2010. Det innebar att studenter vid Sveriges statliga universitet och högskolor var tvungna att vara medlemmar i en studentkår för att få studera. I Lund och Uppsala fanns dessutom parallella krav på medlemskap i nationer. Riksdagen valde att avskaffa det mer än 300 år gamla obligatoriet för att främja studentens föreningsfrihet.
• Studentlundssamarbetet skapades som en reaktion till kårobligatoriets avskaffande. Det är ett samarbete mellan tolv av Lunds nationer, sex studentkårer och Akademiska föreningen. Ett medlemskap i Studentlund krävs för att kunna ta del av parternas aktiviteter – såsom nationernas klubbar, kårernas nollning och AF:s bostadsförmedling.
• Kuratorskollegiet (KK) är ett samarbetsorgan för nationerna vid Lunds universitet. KK sysslar främst med frågor som rör nationerna gemensamt mot exempelvis universitetet, kårerna och staten.