En god relation med universitetsledningen innebär inte att alltid hålla med varandra. Det skriver Sebastian Persson och Oskar Styf, presidium för Lunds universitets studentkårer, i en replik till Angelica Kauntz.
Vi tycker det är bra att det lyfts en debatt om studentkårernas oberoende, vilket Angelica Kauntz påbörjar i sin senaste krönika. Vi, som företrädare för studentkårerna vid Lunds universitet, vill delge vår syn på den rådande situationen.
Att kårernas ställning och relation gentemot sina lärosäten har förändrats sedan obligatoriets avskaffande är självklart sant. Att pengarna nu går via, och till viss del direkt från, våra lärosäten till kårerna ställer nya krav och frågor såväl till lärosätena som till kårerna.
Precis som Angelica Kauntz lyfter i sin krönika är förhållandet något annorlunda vid Lunds universitet än vid andra lärosäten. Det beror dels på kårernas höga medlemsantal (som inte endast kommer som en följd av Studentlundssamarbete), men det beror också på det regelverk som Lunds universitet har gällande studentinflytande och den löpande dialog vi har med universitetet.
Vilka krav ställer det på våra lärosäten? Jo, det ställer ett krav på att de menar allvar med att studentinflytandet är viktigt. Om ett lärosäte tycker att studentinflytandet, liksom övriga delar av det kollegiala styret, är viktig tillåts ett högt debattklimat där det går att kritisera sitt lärosäte. Det ställer krav på en öppen process hos lärosätena och att de tål granskning och en diskussion om deras verksamhet.
Så på frågan som Angelica Kauntz riktar direkt till oss på Lunds universitets studentkårer (LUS) ”för hade egentligen LUS vågat gå ut och kritisera Per Erikssons julledighetsbeslut så hårt om det inte varit så att han skulle gå av?” finns det enligt oss bara ett svar. Ja, det hade vi både vågat och kunnat. Det finns flera exempel där vi och våra kårer under vårt verksamhetsår och tidigare har kritiserat universitetet och dess ledning.
Givetvis är det viktigt att ha bra relationer med sina lärosäten, men detta var viktigt redan innan obligatoriets avskaffande. Det är viktigt i alla sammanhang. Men, och detta vill vi understryka, en god relation med ledningen innebär inte att alltid hålla med varandra. En god relation bygger på en ömsesidig respekt där det är högt i tak och som tål att vi inte alltid är överens. Återigen kommer vi tillbaka till vikten av att båda parter måste förstå varandras roller. Lärosätena måste ha förståelse för att vår uppgift som studentrepresentanter är att jobba både med och mot lärosätena för studenternas bästa. Precis som att vi som studentrepresentanter måste ha en förståelse för rollerna som dekaner, rektorer och andra inom våra lärosäten har.
För oss är det en självklarhet att lärosätena inte får använda kårstödet som en förhandling och påtryckning för kunna att styra studentkårernas åsikter. Om det finns myndigheter (lärosäten) som inte följer detta har de misslyckats med de demokratiska principerna och det borde regeringen se mycket allvarligt på.
Vi tycker att alla lärosäten måste värdesätta diskussionen med studenter, att lärosätena är skyldiga sina studenter och omvärlden att tåla granskning och att det ska vara högt i tak i diskussionerna mellan ledningarna och studenterna. En god relation är en bra grund för att kunna föra en sådan diskussion, inte ett hinder för att påverka våra lärosäten.
Oskar Styf
Ordförande, Lunds universitets studentkårer
Sebastian Persson
Vice ordförande Lunds universitets studentkårer
