Lundagårds krisiga historia

By Lundagård

- 29 maj, 2015

- in Nyheter

@Lundagård

Sveriges äldsta studenttidning firar 95-årsjubileum. Men vilka kriser har tidningen upplevt? Följ tidslinjen här.

Första sidan på första numret i mars 1920.

Lundagård ser dagens ljus den 26 mars 1920. En 12 sidor tjock tidning skapas under redaktör Gunnar Aspelins ledning. Tidningen utkommer två gånger i månaden och kostar 35 öre, vilket anses ”rätt billigt i betraktande av gängse fläskpriser”.

Tidningen är ett organ under Lunds studentkår och ska vara ”ett forum för diskussion i tidens religiösa, kulturella och sociala frågor” enligt redaktionen. Mellan spalterna trängs framtida framgångsrika journalister och poeter med akademiker och tyckare.

Många studenttidningar har försökt startas tidigare på olika håll, med varierande livslängd. I oktober 1920 konstaterar dock Svenska dagbladet att Lundagård ser ut att kunna ”segla sin sjö längre än de flesta periodiska studentpublikationer förmå hålla flytande”.

Så sant som det var skrivet. Nu, 95 år senare är Lundagård Sveriges äldsta levande studenttidning – av studenterna, för studenterna, trots studenterna.

För tidigt att börja skämta? Ja, det ansåg Expressens framtida chefredaktör Ivar Harrie i Lundagård 1920. Det var karnevalsår, men med ett världskrig i kollektivt närminne tyckte Harrie att det fanns anledning att sansa sig.

”Studenten måste bli en allvarlig borgare och inte ägna sig åt flärd och trams.”

På den här tiden var borgare heller inget skällsord, det var det man blev.

1920: Den mytomspunna och hemlige Q har kommit att bli det återkommande inslaget genom nästan hela Lundagårds historia. Den första riktiga Q-versen skrivs i nummer 7 1920, signeras Quis och är skriven på latin blandat med ädelskånska. Quis betyder ”vem” på latin, och står alltså inte för ”Quatten”. Än i dag vet endast ett fåtal personer vem som döljer sig bakom signaturen.
1922: Namn har aldrig varit lätt, framför allt inte om man vill smälta in i nya sammanhang. Petter Jöns Ivar Jönsson lämnade hembyn för studierna i Lund, där han blev en het stjärna i studentlivet. 1922 blev han redaktör, men då hade Petter Jöns Ivar Jönsson förvandlats till Ivar Harrie.
1924: Quatten, Lundagårds maskot, dyker upp första gången några år in i Lundagårds historia, 1924. Det fanns 12 numrerade gipskatter, varav nummer ett gavs till Lundagård från en tacksam helårsprenumerant. En katt sägs symbolisera tidningen bra: oberoende, självständig och med vassa klor som inte tvekar över att klösa sin ägare.
1929: Tidningens slasksidor var bland de mest populära, åtminstone internt. Redaktionen satt uppe sent, drack gott och skrev verser. Ibland möjligen lite väl bra. I 20-talets sista nummer (nr 13/1929) blev sidan censurerad, med hälsningen: ”Redaktionen tyvärr förhindrad att vara lustig”.

Har kåren någon humor? Nej, skulle kanske svaret blivit 2015. Men redan i nr 3/1930 rapporterade Lundagård att studenthumorn efter långvarigt lidande var död.
”Närmast sörjande är Lunds studentkår, vars styvbarn den bortgågne var.”

1936: Att Q-verser är svårskrivna blev Jöran Mjöberg varse när han rimmade på ex-redaktör Sven Wigardts efternamn i nr 7/1936. Erfarna diktare hånade honom medan amatörerna imponerades av uppfinningsrikedomen. Stigart, hysterifart och di-kvart, var några av de femton rimmen.
1944: Andelen studenter från arbetarhem är endast 10 procent. Skribenten J.A. Böök kommenterar i nr 5/1944 att det bland annat beror på att arbetarbarn har ett arvsbiologiskt handikapp – de är inte naturligt skapta för högre utbildning. 70 år senare är social snedrektyering fortfarande ett problem.
1945: Den nya rusdrycksförordningen faller inte alla i smaken. Håkan Strömberg skriver i nr 3/1945 att det förekommer ”barocka inslag av makt- missbruk”, genom de så kallade motböckerna som reglerar mängden alkohol som får köpas beroende av ålder och livssituation.

På 50-talet behandlas politiker med sanslös vördnad av journalister, och Lundagård är inget undantag i denna kris. När en ung Lasse Holmqvist intervjuar statsminister Tage Erlander (nr 2/1956) är det med respektfulla tilltal som ”Ers Excellens”. Holmqvist ursäktar rent av en ”närgången fråga” om vilka studier Erlander skulle valt om han fick göra om sin akademiska bana. 30 år senare drev Holmqvist Här är ditt liv på SVT, 80-talets stora (och mjuka) tv-show.

1953: Lundagård är ovanligt aggressiv mot sina systertidningar. Redaktör Gunnar Andersson sätter med en mördande ledare (nr 1/1953) spiken i kistan för den nationella kårtidningen Studenten. Med blodad tand hoppar han sedan på Uppsalas tidning Ergo. Dock med mindre framgång – den lever än i dag.
1956: Ungerns folk gör uppror mot kommunististstyret. Sovjet replikerar med att gå in militärt. 200 000 ungrare flyr – bland annat till Lund. Lundagård svarar med ett temanummer (nr 10/1956), som dock handlar nästan lika mycket om Ungerns urgiska språkhistoria och idrott, som revolten i sig.

1967 arrangerar Lundagård en skönhetstävling och utser studenten Ewa Henriksson till Miss Lundagård efter att juryn letat efter en ”visserligen söt och trevlig men på något sätt typisk lundenska” (nr 1/1967). De kritiska rösterna på kroppsfixering låter sig dock inte vänta, men tidningen viftar bort kritiken med följande förklaring: ”…i en gest fylld av till lika delar förakt och löje ger vi massan vad den vill ha..”.

1961: ”Det är trevligt att supa”. Det är ett av sex tips s0m Lundagård ger i sin novischinformation (nr 7/1961). Med tipsen vill tidningen ”visa på andra möjligheter än de som offentligen förfäktas”. Lundagårds sex- och alkoholliberala ståndpunkter väcker ont blod på insändarsidan.
1966: ”15 000 studenter hotade av förintelse!” är en av undergångsrubri- kerna i nummer 9/1966. Genom att läsa även det finstilta står det dock klart att läget måhända inte är riktigt så allvarligt utan handlar om en två veckors försenad utbetalning från CSN.

Under 1970-talet publicerade Lundagård ett temanummer som vållade stor debatt. Temat var ensamhet och Lundagård skrev om att hundrals studenter försöket begå självmord varje år. I tidningen intervjuas också en student som försökt ta sitt liv. Att skriva om självmord har alltid varit tabu inom journalistkåren och nummer 4/1976 blev det kanske mest utskällda numret i Lundagårds historia.

1972: 300 rum står tomma i Lund. Är det ett skämt? Nej, hur konstigt det än låter så är det vad Lundagård rapportar om i nr 3/1972. AF har 93 lediga enkelrum, och på Laurentiistiftelsen är krisen ett faktum när hälften av alla rum står tomma. Stiftelsen har dock hela två stycken ”färg-TV-apparater”.
1976: ”Gifta kvinnor göre sig icke besvär”, skriver Gertrud Anljung i nr 2/1976. Hon är frustrerad över den så kallade äktamakesprövningen som kort innebär att kvinnliga studenters studielån regleras med hänsyn till makens inkomst. Tack och lov avskaffas detta fyra år senare.

Nationalromantiskt sinnade studenter i Lund hade från och till sedan mitten av 1800-talet högtidlighållit minnet av Karl XII:s dödsdag den 30 november. Under 1980-talet har dock studentmössorna förbytts till mörka huvor och frackarna ersatts av militärkläder. Under många år framöver ska Lund bli en belägrad stad under 30 november, då det blir en samlingsplats för nazister och motdemonstranter.

Under samma årtionde går också Göran Englund, professor i skatterätt vid Lunds universitet och medlem i nysvenska rörelsen, ut och hyllar nationalistiska och korporativistiska ideal: ”Glädje av varandra kan vi ha utan att behöva bo i samma land, tycker professorn i skatterätt. Det finns ju kommunikationer och massmedia.”

1982: Knappa resurser har varit en konstant kris genom Lundagårds historia.
I protest mot detta görs Lundagård nr 13/1982 i form av ett handskrivet (och svårläsligt) kollegieblock. ”Det här är mitt sätt att föra debatt. Tidningen får för lite pengar”, förklarar Per-Gunnar Holmgren i Kvällsposten.
1984: Lundagård nr 7/1984 är ett specialnummer om jämställdhet. Bland annat rapporteras om den kris som Svenska kyrkan befinner sig i med ett argt kvinnoprästmotstånd. ”Splittra kyrkan i två”, föreslår den hippa prästen Caroline Krook på en Studentafton. Några år senare blir hon biskop.

Synen på kvinnor i kombination med sex är ett återkommande tema i 90-talets Lundagård. Här finns nakna kvinnokroppar, envisa porrdebatter och avslöjanden om att studentrepresentanter hyrt in strippor. Mest iögonfallande är kanske en artikel från nr 8/1994 om sextrakasserier vid Lunds universitet. Där konstateras att 35 procent av de kvinnliga doktoranderna fått ”ovälkommen sexuell uppmärksamhet” och att 15,7 procent fått ”förslag eller krav på sex” från sina lärare eller överordnade.

1991: Ibland är det mest anmärkningsvärda hur krislöst livet i Lund kan vara. 1991 tog Lundagård fasta på detta och gjorde ett KRIS-nummer (nr 2/1991) där bland annat en reporter i gasmask sändes ut för att leta terroristmål i Lund. Man fann att det största hotet var Mcdonalds.
1993: Hur populära är vi? Det undrade nationer och kårer allt mer då man under 90-talet debatterade det obligatoriskta kårmedlemskapets avskaffande. När kåren försökte säga upp granskningsglade redaktören PM Nilssons avtal (nr 2/1993) blev frågan relevant även för redaktörsaspiranter.
2001: Studenter på läkarprogrammet reagerar på att medicinkårens spex inte tillåter tjejer på scen (nr 4/2001), trots att de utgör en hälften av kårens medlemmar. Kårordföranden menar dock att Toddyspexet vårdar en lundensisk konstform.
2008: Kulturartikeln ”Dysfunktionella nationers kulturella ödeland” (nr 1/2008) skapar läsarstorm då den kritiserar nationerna för alkoholromantik och bristande kulturutbud. ”Det lilla förtroende som fanns för Lundagård innan har nu körts i botten”, säger Kuratorkollegiets ordförande.
2011: 2011 införs studieavgifter för alla utomeuropeiska studenter i Sverige. Lunds universitets studentkårer protesterar mot detta genom att såga ner magnoliorna i Lundagård (2011-04-01). Det här resulterar i en storm av upprörda känslor och Sydsvenskan skyndar till platsen… ända tills de inser att det är första april.
2012: På tre år har Smålands nation tappat hälften av alla sina medlemmar och 2011 finns endast 464 namn registrerade i nationens medlemslista. Med graffittimålade omslaget ”Smålands blöder” (nr 1/2012) skildrar Lundagård en nation i kris. Smålands rasar och börjar affischera om att starta en protesttidning.

Lundagårds krisiga historia

Just nu:

KULTURREDAKTIONENS TORSDAGSTIPS: Dokumentärfrossa, opera och det övernaturliga

Helsingkronaspexet bjuder på kalabalik

I ett situationship med Belfast

Trerätters på studentbudget

SLUTREPLIK: Hög kvalitet kräver även ett ambitiöst hållbarhetsarbete

Annons

Facebook