Förr högaktades universitetet för sin kunskap – men i dag krävs en lättsam stämning i universitetets monter på gymnasiemässor. Johan Eriksson från studentföreningen Ateneum gillar inte universitetets senaste tilltag för att locka studenter – lejonet Lunde.
Studenterna är i dag en mer mångfacetterad sammansättning personer än för bara några årtionden sedan, men något som förenar de flesta av oss är en stolthet över att tillhöra ett universitet med en så rik historia. Någon tidning skrev tidigare i år om det ”anrika” universitet i Lund. Vadå ”anrika”? Lunds universitet ÄR anrikt. Mot denna bakgrund känns det senaste jippot, maskoten lejonet Lunde, ovärdigt. I universitetets grafiska manual står det att akademisk integritet är en riktlinje. Visst behöver även universiteten förnya sig, men det sker ändå – vår nytillträdde Rector magnificus bar limegröna skosnören till den mörka kostymen under rektorsuppvaktningen!
Samma ängsliga profilering hittar vi i Linköping. LiU är förstås betydligt yngre än LU men börjar uppnå en ålder då det går att tala om en historia. Trots detta sliter styrelsen loss den länk som är år 2015 ur den kedja som är universitetets verksamma tid, i ett försök att byta ut det gamla sigillet mot en ny logga. Att den dessutom blev en dyr affär, ekonomiskt, är väl pricken över det oönskade LiU-i:et. Debaclet har lett till stora proteststormar från studenter – vilket även hände i Lund när ett nytt sigill föreslogs med ”bättre grafiskt läsbarhet”, för bara 15–20 år sedan. Den gången backade universitetet för studentopinionen.
I sin strategiska grund skriver Lunds universitet själva: ”Att fokusera på det klassiska i vårt visuella uttryck är viktigt av flera skäl. Dels särskiljer det oss från yngre universitet och högskolor. Dels kommer mycket av vår tyngd och akademiska trovärdighet från det faktum att vi funnits sedan 1666. Det klassiska är också viktigt i den internationella konkurrensen. Här borgar vår historia och våra traditioner för seriositet och hög kvalitet.”
Förr högaktades universitetet och studenten just för sin kunskap, medan attraktionskraften i dag tydligen kräver en lättsam stämning i universitetets monter på gymnasiemässor. Många är vi som flyttat hemifrån i samband med vår studenttid och därmed tagit steget in i vuxenlivets första fas. Varför skulle vi då vilja mötas av något som man, möjligen, kan förvänta sig från en lekfull förskola? Just ja, förskolelobbyn har jobbat hårt för att höja statusen genom att tvätta bort slangtermen dagis. Kanske borde Lunds universitet dra lärdom av den retoriken, i stället för att leka med mjukisdjur.
Johan Eriksson
Ledamot i allmänborgerliga studentföreningen Ateneum vid Lunds universitet.
Rubriken av debattartikeln har ändrats efter publicering.
