Sveriges bostadsminister Mehmet Kaplan om vad 300 nya miljoner kan göra, hur 20 000 studentbostäder ska fixas och om han skulle kunna bo på tio kvadratmeter.
I slutet av augusti rapporterade Sveriges förenade studentkår, SFS, om att det krävs ett år i kö för att få ett korridorsrum i AF bostäders bostadskö. Resultatet var inte revolutionerande åt något håll och situationen är snarlik den som rått i Sveriges stora studentstäder under flera år.
– Vi vet exakt vilka rubriker som kommer att stå i tidningarna i slutet av augusti och början av september. Situationen med bristen av studentbostäder är en enorm utmaning, säger Sveriges bostadsminister Mehmet Kaplan (MP).
’’Exceptionell bostadsbrist’’
För att tackla utmaningen besökte Mehmet Kaplan under fredagen några av Lunds senaste byggprojekt Bokompakt och Vegalyckan. Det gjorde han tillsammans med flera stora aktörer från studentbostadsbranschen och personer i Lunds kommunstyrelse.
– Det är oerhört viktigt att förstå en av Sveriges viktigaste knutpunkter – den mellan akademi och näringsliv. Det är viktigt att förstå hur man möter den exceptionella bostadsbrist som råder i landet och speciellt under dessa terminstartstider, säger han.
5,5 miljarder till bostadsbyggande
I våras aviserade regeringen ett stort bostadspolitiskt paket som innebär 5,5 miljarder kronor för byggande av bostäder. En del kommer att ingå i ett investeringsstöd, vilket bland annat kommer att vigas åt byggande av studentbostäder.
– Vi tror att staten behöver hjälpa kommunerna med det som ligger hos kommunerna – nämligen ansvaret för bostadsförsörjning. Ansvaret ligger på kommunerna, men det kan inte innebära att kommunen och marknaden för sköta det själva. Då får vi en sådan situation som i dag: Det byggs mycket, men det som byggs möter inte efterfrågan som finns. I dag byggs alldeles för få små och billiga hyresrätter och bostäder, säger Mehmet Kaplan.
Skulle en lösning likt BoKompakt, där det tummas på tillgänglighetsreglerna, kunna lösa problemet?
– Den modellen var nog helt nödvändig för att se vad man försakar och vad lösningen har för fördelar. Man vill veta vad personerna som bor där tycker. Det är studenterna som vet bäst vad som är av värde, säger Mehmet Kaplan och fortsätter:
– Men man kan alltid diskutera om alla bostäder vi bygger ska vara anpassade för en rullstolsburen person eller inte. Det är en fråga som man i praktiken måste se vad den innebär. BoKompakt är det enda område som har fått dispens för denna typ av lägenheter. Då måste dess fördelar utvärderas, så att de kan omsättas i andra projekt. Men man måste också se vilka nackdelar som finns och se till att de inte upprepas.
Det behövs ungefär 20 000 nya studentbostäder för att täcka efterfrågan i Sverige. Måste man tumma på tillgängligheten för att lösa den initiala krisen?
– För att lösa den initiala krisen finns det 300 miljoner extra kronor till 2016 som bara ska gå till studentbostadsbyggande. Pengarna är statens sätt att hjälpa kommunerna att bygga fler bostäder – utan att behöva tumma på regelverket som finns.
– Om staten kan gå in och investera i bostadsbyggande – framför allt i studentbostäder – ska de nya bostäderna inte behöva göra avsteg från de kriterier som handlar om mänskliga rättigheter. Bostäderna som byggs i dag, ska om 20 år kunna vara bostäder för andra personer, inte bara för studenter. Vi bygger ju dem för 100 år framåt. Den här diskussionen handlar om vilka som som exkluderas och inkluderas.
– Det var bra att BoKompakt–lägenheterna byggdes, då studentbostadsbyggarna fick möjligheten att se vad de innebär i praktiken. De som bor där är ju bästa faciten och de kommer kunna se vad som funkar och inte funkar.
Det ska bli enklare att bygga mindre
Från och med 1 juni i år förändrade regeringen riktvärdena för bullernivåer i små lägenheter. Förändringen gjordes för att det ofta blev problem med att uppfylla kravet om en tyst sida för just mindre lägenheter.
– Regelförenklingsarbetet måste fortsätta. I och med den nya bullerförordningen går det att bygga fler mindre bostäder som inte har krav på en tyst fasad. Det här kravet har lyfts och balanserats mot behovet att kunna bygga mindre bostäder i centrala lägen, säger Mehmet Kaplan och fortsätter:
– Jag har även jobbat med ett lagförslag som innebär att man vid överklagan om bygglov inte ska behöva gå via Länsstyrelsen, utan direkt till juridisk instans och Mark- och miljödomstolen. Det gör att man tar bort en instans och det går fortare. Den typen av regelförändringar tror jag mer på, snarare än att ge sig på de personer i vårt samhälle som har svagast situation – de med funktionsnedsättningar. En rullstolsburen person ska inte behöva tänka sig för innan hen ska besöka en kompis.
Sveriges förenade studentkårer vänder sig emot att tumma på standarden för studentbostäder. Vad tycker du om det – måste man göra det för att bygga mer?
– Jag tror att vi kan bygga mer genom regelförenklingar och det jobbar vi redan med. Vi har redan genomfört en regelförenkling i bullerförordningen och vi jobbar med instansordningen. Vi kommer även jobba med andra regelförenklingar. Vi uppmuntrar bland annat om en regional samverkan, där Malmö och Lund är utmärkta exempel. Men i stora andra delar av landet ser vi horribla exempel på när kommunen inte tänker efter före man placerar ut ett bostadsområde. De har sett sig som en isolerad ö och kommungränsen som en fysisk barriär.
– Men vi kan också öka byggtakten. Det byggs i dag mycket mer än på länge, men vi kan genom statliga investeringar öka takten ytterligare.
Trög handläggning sätter stopp
Det hoppas Mehmet Kaplan kunna göra genom att snabba på handläggningsarbetet av byggplanerna. Genom att skjuta till en investering om 1,85 miljarder vill han att arbetet prioriteras högre.
– Frågan måste prioriteras upp så att fler byggplaner kommer ut. Men då måste staten bidra med stöd. Den här investeringen kommer att betala sig genom att fler hyresrätter och studentbostäder byggs – utan att tumma på tillgänglighetskraven, säger han.
Det är även i handläggningshålet Mehmet Kaplan vill stoppa en del av de nyinvesterade 300 miljoner kronorna.
– Jag tror att det är viktigt med planarbetet – det finns studentbostadsföretag som vill bygga bostäder, men det finns inga färdiga planer. Men jag är öppen för alla typer av inspel, säger han och fortsätter:
– Det som var viktigt var med investeringen var att visa att vi förstår att detta är en akut situation. Därför avsätter vi medel och investerar i bostadsbyggande. Ska man få kommunerna, som är nyckelaktörerna i det här fallet, att vara med på tåget måste man från statligt håll visa att vi bär den här bördan tillsammans.
Hur viktigt är samarbetet mellan kommun och regering?
– Samarbetet mellan kommun och regering är helt avgörande, säger Mehmet Kaplan.
Och Lunds kommuns och AF bostäders arbete verkar ha imponerat på bostadsministern. Att stuva in sig själv på tio kvadratmeter är inget han skulle rädas.
Hade du kunnat på bo tio kvadratmeter?
– Ja. Jag tycker att det var väldigt innovativt, men jag hade hellre bott i det delade boendet – då jag är en social person. Men om jag skulle träffa en rullstolsburen person, hade jag funderat på om vi skulle ses hemma hos hen i stället, säger Mehmet Kaplan.
