Trenden att utbilda sig lever vidare och enligt de flesta forskare verkar det göra oss lyckligare. Trots detta ökar den psykiska ohälsan bland unga. Blir vi verkligen lyckligare av några års universitetsstudier?
Oavsett om det är ett femårigt program i kemiteknik eller 30 högskolepoäng i idé- och lärdomshistoria som ligger framför dig kommer du sannerligen fråga dig själv om valet att börja studera verkligen gör dig lyckligare. I dagarna fylls Lunds universitet med exalterade studenter redo att ta sina allra första högskolepoäng. Enligt Universitetskanslerämbetet, UKÄ, påbörjade totalt 6024 nybörjarstudenter sina utbildningar vid Lunds universitet höstterminen 2014. En siffra som ökat med cirka 200 studenter sedan 2013.
Efter att ha plockat några högskolepoäng lär man sig att tänka mer kritiskt, man blir mer bildad och får efter studierna kanske också en lite högre lön. Men gör det oss verkligen lyckligare? Erik Fernholm jobbar med att tillämpa forskning om välmående och motivation inom organisationer och skolor. Han menar att det finns tre generella och återkommande faktorer bland människor som lever välmående liv. Dessa är självstyre, gemenskap och känslan av att utvecklas.
– Självstyre är att kunna leda sig själv och påverka sin situation, vilket hänger ihop med att inse sina sociala och ekonomiska möjligheter. Och det är något som påverkas i och med en högre utbildning. Man lär sig att förstå, avkoda och hantera världen.
Och när plugget eller livet känns tungrott ska vi ha i åtanke att kämpa nde i lagom dos faktiskt gör oss mer välmående. För när vi har tvingats kämpa lite och sedan lyckas så utvecklas vi, vilket är en viktig faktor för vårt välmående.
– Att plugga ger människor en större och bättre verktygslåda, men jag brukar vara lite kritisk till hur folk pratar om akademiska meriter. På den moderna arbetsmarknaden är förmågan att göra skillnad, det vill säga att skapa ett värde för någon, långt viktigare än ett examensbevis. Mellan 2009-2010 gick runt 75 procent av alla jobb genom kontakter, och den andelen har bara ökat sedan dess, säger Erik Fernholm.
Det verkar alltså som att de tre generella faktorerna självstyre, gemenskap och utveckling gynnas av utbildning. Det finns dock en baksida. För trots att vi utbildar oss i högre grad än tidigare är unga en grupp i samhället där psykisk ohälsa också stigit med åren. Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, har andelen unga i åldrarna 16-24 år med sömnproblem, oro eller ångest ökat från cirka åtta procent under 80-talet till att ligga på över 20 procent i dag. Erik Fernholm förklarar detta med att självförverkligande har blivit allt mer viktigt i Sverige. Vi funderar väldigt lite på hur vi ska få mat för dagen och överleva och har aldrig varit så pressade över vad vi vill göra med våra liv.
– Mitt tips till studenter skulle vara att plugga lite, leka mycket och att använda åren till att verkligen fundera ut vilken person man vill vara. Men också fundera på vilket typ av samhälle man vill leva i, vilka typer av relationer man vill ha och fråga sig på vilken typ av bolag man vill lägga sina 80 0000 timmar som man ska jobba under sin livstid. Vad för medborgare man vill vara helt enkelt, säger Erik Fernholm.
Självstyre, gemenskap och utveckling. När man funderar över dessa faktorer i relation till att studera känns det givet att studietiden skulle kunna vara en av de lyckligare perioderna i våra liv. Du hittar gemenskap bland kursare, i föreningar eller nationer. Du utvecklas av studierna och det nya sociala livet som kommer av att plugga. Och du lär dig att leda dig själv och påverka din livssituation.
