Lunds universitet blev nyligen rankat som Sveriges bästa universitet. Men när det gäller att nå studenter utan högutbildade föräldrar är universitetet femte sämst i landet.
Under sista året på gymnasiet stod Linn Karlsson på en mässa och vägde Malmö högskola mot Lunds universitet. Både Lund och Malmö låg inom pendlingsavstånd och hon kunde komma in på båda två. Hon valde Malmö.
– Jag kan inte sätta fingret på vad det var riktigt, men Malmö högskola kändes mer välkomnande, säger hon.
Det hör till saken att ingen av Linn Karlssons föräldrar är högskoleutbildade. Hennes val blir därför illustration av ett helt system.
Snedrekrytering av studenter
I september blev Lunds universitet rankat som Sveriges bästa universitet i QS World University Ranking. Men när det gäller att locka till sig studenter med föräldrar utan högskoleutbildning är universitetet femte sämst i landet, enligt en rapport från Statistiska centralbyrån.
Bara 27,7 procent av studenterna vid Lunds universitet har föräldrar utan högre utbildning. På Malmö högskola, två mil söderut, är siffran 42,5 procent. Enligt den svenska högskolelagen ska högskolor och universitet arbeta aktivt för att ”bredda rekryteringen” till högskolan, alltså se till att studenter från fler delar av samhället söker sig till högre utbildningar. Personer från studieovana miljöer är systematiskt underrepresenterade på landets högskolor och universitet.
Lärosätenas ansvar
Malmö högskolas arbete för breddad rekrytering har fått beröm av regeringen. Lärosätet arbetar aktivt med allt från skolbesök redan i lågstadiet till att introducera och begripliggöra den akademiska världen för nya studenter. Målet är att skapa en inkluderande miljö och stödja studenter från studieovana miljöer.
Patricia Staaf på Malmö högskola är ordförande i det nationella nätverket Include, som arbetar för breddad rekrytering. Enligt henne ligger en kombination av traditioner, förväntningar hemifrån och självförtroende bakom den så kallade sociala snedrekryteringen till de högre utbildningarna. Hon menar att lärosätena har ett ansvar att hejda utvecklingen, och att det görs genom aktivt arbete.
– Jag tror att det är oerhört viktigt att börja informera tidigt. Står man på en gymnasiemässa är det för sent. Det är viktigt att se till att ungdomar från en viss bakgrund inte tänker ”det där med universitet är inget för mig”, säger hon.
Stort steg till Lund
I cafeterian på Malmö högskola sitter Kajsa från Umeå som pluggar till lärare och kommer från en familj utan utbildningstradition. Hon tycker att Lunds universitet verkar ”lite finare” än Malmö högskola.
– Det känns som att det är en massa vita gubbar som styr i Lund, säger hon.
I soffgruppen bredvid sitter Kim. Han kommer från norra Sverige och pluggar spelutveckling, ingen av hans föräldrar har en högre utbildning.
– För mig är det ett stort steg att överhuvudtaget sitta här på Malmö högskola. Att plugga i Lund skulle vara ett ännu större steg. Lunds universitet känns mycket mer högstående, det verkar vara en oerhört hög nivå där, säger Kim.
Gammalt elituniversitet
Lunds universitet har sjösatt en utredning om hur arbetet med breddad rekrytering kan göras bättre. Universitetet har sedan tidigare etablerat mentorer på gymnasieskolor i hela Skåne och satsat på sommarkurser för att nå nya grupper. Ändå når universitet få studenter med icke-akademisk bakgrund.
– Jag hade önskat att vi kunde vara lika lyckosamma som Malmö. Det kan vara en baksida att vi är ett traditionstyngt universitet, det finns en bild av att det är hård konkurrens och krävs höga prestationer här,
säger Torbjörn von Schantz, rektor på Lunds universitet. Leif Bryngfors, projektledare för universitetets utredning om breddad rekrytering, håller med.
– Vi är ett gammal elituniversitet, helt enkelt. Studenter som kommer från en studievan miljö lockas av det, men andra kan istället skrämmas, säger han.
Politiken har skiftat
Socialdemokratiska och borgerliga regeringar har traditionellt haft olika inriktningar i högskolepolitiken. Det har haft stor inverkan på hur universiteten prioriterar, anser Patricia Staaf.
– I början av 2000-talet var frågan het och i princip alla högskolor arbetade mot snedrekrytering. Sedan kom en borgerlig regering 2006 som talade om excellens och internationalisering. Då menar jag att många universitet, inklusive Lund, tappade fart i den här frågan, säger hon.
Alternativ antagning
Både Patricia Staaf och Leif Bryngfors tror att en väg framåt är att titta på alternativa
antagningsprocesser. Dagens antagningssystem straffar ut studenter med dåliga betyg från gymnasiet och försvårar bred rekrytering, menar Patricia Staaf.
– En möjlighet kan vara att öka antagningskvoten från gymnasiala vuxenutbildningar, som den förra regeringen minskade. Ett annat sätt kan vara att fler utbildningar antar en del studenter genom arbetsprover och intervjuer, som exempelvis läkarutbildningen gör, säger hon.
– Det handlar inte om att sänka antagningskraven utan om att skapa en inkluderande miljö för duktiga studenter med en annan social bakgrund, säger Patricia Staaf.
Breddad rekrytering handlar om att öka rekryteringen av underrepresenterade grupper vid högskolan, där det varit fokus på att fler från studieovana hem ska söka sig till högre utbildning. I högskolelagen (1992:1434) regleras att högskolan aktivt ska verka för en breddad rekrytering.
Breddat deltagande handlar om att fler ska ges förutsättningar att slutföra sina studier.
Här finns flest studenter till högutbildade föräldrar
- Handelshögskolan i Stockholm (72,5%)
- Kungliga musikhögskolan i Stockholm (61,4%)
- Chalmers tekniska högskola (50,7%)
- Stockholms konstnärliga högskola (50,2%)
- Lunds universitet (49,9%)
- Kungliga Tekniska högskolan (49,3%)
