Det är gratis, men inte kostnadsfritt att studera. Nya uträkningar visar att varje termin har en alternativkostnad om minst 100 000 kronor.
I förra veckan stängde vårens antagning till universitet och högskola. Och hoppas att du var noga med ditt val – det står dig nämligen dyrt. Enligt nya uträkningar innebär varje termin ett inkomstbortfall på hela 100 000 kronor. Det innebär att en masterstudent förlorar minst en miljon kronor – utöver alla andra studiekostnader.
Bakom siffran står Saco studentråd. Med siffran vill de att blivande studenter ska värdera sitt utbildningsval ännu högre – och inse att allt inte står rätt till.
– Vi vill uppmärksamma att blivande studenter som ska välja en utbildning avstår från en miljon i inkomst, säger Kristin Öster, ordförande för Saco studentråd.
Summan ska belysa problemen
Summan 100 000 kronor per termin grundar sig på medelinkomsten för personer som är i åldrarna 19–25 år och högst har gymnasial utbildning.
Men den är inte framtagen för att skrämma bort blivande studenter från utbildning. Tvärtom. Saco studentråd vill belysa problematiken med, enligt dem, utbildningars bristande kvalitet.
– Många utbildningar som har för lite lärarledd tid och studenter är missnöjda med kvaliteten på utbildningen. Vi misstänker att studenter hade ställt högre krav på kvaliteten om de visste hur mycket pengar de avstår ifrån, säger Kristin Öster.
I dag tillhandahåller Universiteteskanslerämbetet, UKÄ, kvalitetsbedömningar som rankar olika utbildningars kvalitet från bristande, hög till mycket hög kvalitet. Men UKÄ:s utvärdering saknar vissa parametrar vilka inte gör utvärderingen eller studenten rättvisa, menar Kristin Öster.
Studenter ska kunna jämföra
I dag redovisar inga stora lärosäten antal lärarledda timmar på utbildningen, vilket gör det svårt för studenten att avgöra de olika utbildningarnas kvalitet, enligt Kristin Öster.
– Studenten kan inte välja utbildning efter kvalitet i dag, säger hon.
Bo-Anders Jönsson är prodekan och studierektor vid naturvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet. Han menar att det antalet lärarledda timmar är långt ifrån det viktigaste för att bedöma olika utbildningars kvalitet.
– Utbildningstimmar har att göra med vilken pedagogisk modell man använder inom utbildningen. Inom det akademiska styret ska man utgå från 40–timmarsvecka, men utbildningen är upplagd på olika sätt och det varierar mycket, säger han.
Kvalitet inte kopplad till lärarledda timmar
Saco student säger att det är väldigt svårt för studenter att bedöma olika utbildningars kvalitet och formulerar det som att studenter köper grisen i säcken. Det håller inte Bo-Anders Jönsson med om.
– Det finns andra utvärderingar av utbildningarna. Kvaliteten är det inte direkt kopplat till antal lärarledda timmar, säger han.
Saco student ställer nu krav på att lärosätena ska redovisa antal lärarledda timmar på varje kurs och utbildning. Men enligt Bo-Anders Jönsson är det ingenting för Lunds universitet.
– Jag tycker att det är viktigaste är att presentera hur utbildningen går till och lärarkårens kompetens. Om studenten är aktiv kan man själv ta reda på hur förhållandena ser ut.
Men vore det inte lätt att bara presentera antalet lärarledda timmar?
– Det är såklart en resursfråga – ska man lägga resurser på detta eller något annat? Det finns andra saker att lägga pengarna på, säger Bo-Anders Jönsson.
