Å ena sidan ung, tillbakalutad och ödmjuk. Å andra sidan klättrandes mot en hänsynslös entreprenörstopp och jagad av alla. 25-årige lundastudenten Kent Ngo ger den paradoxala framgångssagan ett ansikte.
Kent Ngo och jag har bestämt att vi ska ses vid klockan nio på Lundagårds redaktion. Det är sent i augusti och sommaren drar sin sista suck. Jag tvingas småspringa från bussen och sicksacka mellan vilsna utbytesstudenter för att hinna i tid.
Trots att jag är sen är inte heller Kent Ngo på plats. Jag sätter på kaffe och väntar. Och väntar. Klockan hinner bli tio. Jag skickar ännu ett mejl och tänker att han nog dyker upp snart. Klockan tre på eftermiddagen ringer telefonen. På andra sidan luren hörs en sömndrucken Kent Ngo. Han har försovit sig till vår intervju – i sex timmar.
– Jag är så ledsen! Jag var ute på paddling med klassen till sent i går och glömde helt bort, beklagar han över telefon.
Vi kommer överens om att ses senare i veckan i stället.
Kent Ngo har en hel världs hungriga blickar riktade mot sig. Den 25–årige ingenjörsstudenten från Malmö kan sitta på en guldgruva av närmast bibliska mått. Tillsammans med kollegorna i start-up-bolaget FoPo Food Powder har han knäckt koden som kan utrota världshungern.
Det enskilt största hotet mot världens befolkning är just svält. Varje år dör mer än tre miljoner barn under fem år på grund av matbrist. Samtidigt slängs 1,3 miljarder ton mat – vilket är närmare 30 procent av det som produceras. Denna orättvisa ekvation fick Kent Ngo att reagera.
– Maten som produceras i dag räcker till hela jordens befolkning fram till år 2050. Att det slängs mycket mat är ett stort problem som påverkar hungersnöden – vi slösar pengar och naturresurser. Det är något som vi vill motverka, säger han.
Med bilden av en framtida katastrof brännande i bakhuvudet, äntrade Kent Ngo och hans kollegor en entreprenörstävling. I sina händer fick de ett problem: Hur ska vi kunna ha mat åt nio miljarder människor år 2050?
Deras lösning: Ta tillvara på de 30 procent av maten som slängs. Tanken går ut på att tillvarata frukt som ser ful eller äcklig ut, och ge den nytt liv genom frys- och pulvertorkning. Kent Ngo beskriver det som en form av dumpster diving i stor skala.
– Vi torkar maten så att den håller mycket längre, samtidigt som näringsämnena stannar kvar i maten. Tekniken för torkning är extremt gammal – men vi har kombinerat den med kunskapen om att mycket mat slängs, säger Kent Ngo.
Idén har fått ett stort genomslag. FoPo Food Powder kom tvåa och vann 5000 dollar i sin första stora tävling. Därefter har resan gått vidare till världens största entreprenörtävling – med en miljon pund i potten.
– Det är extremt sjukt. Men vi har haft tur. Vi har hittat människor som är väldigt drivna och har hjälpt oss mycket. Vi har fått hjälp av de allra bästa i världen inom marknadsföring och juridik. Det är vi extremt tacksamma för, säger Kent Ngo.
Sedan tävlingen har idén börjat bli verklighet. FoPo Food Powder har vuxit från tre till fem medarbteare. Under sommaren har företaget även fått implementera sina teorier i praktiken.
I ett samarbete med Filippinernas regering har de genomfört en pilotstudie med olika torkningsprocesser i landet. Under den resan testades inte bara företagets produkts funktion – utan även behovet av den.
– Det var en kulturchock för mig när vi kom dit. Poliser bar shotguns och sökte i genom bilar efter bomber. Samtidigt rådde det översvämning i landet och då förstod jag på riktigt att människor inte har det lika bra som i Sverige. Det gav mig energi att jobba ännu hårdare, säger Kent Ngo.
Fopo food powder och Kent Ngo har gått från zero till upcoming hero under ett knappt år. I november 2014 satt Kent Ngo på Espresso house i Lund och tänkte på matsvinn och torkning av frukt.
Nu sitter han i stället ibland på sitt eget kontor i London. Men trots de lysande framgångarna verkar Kent Ngo ha behållit sina fötter på jorden. Han vill sällan prata om sig själv, utan styr i stället in samtalet mot syftet med hans arbete. Visionen om att kunna förändra ett strukturellt problem.
– Vi vill inte behöva producera mer mat – utan skapa värde i det som redan finns och ändra på hur maten distribueras. Vi har verkligen chansen att
förändra, säger han.
För att nå sitt mål har han fått slita. Hans framgång har förvisso kommit snabbt, men inte gratis. Kent Ngos arbetsdagar har varit hårda och oförsonligt långa. I perioder har det inte ovanligt att dagar inleds på skolan vid klockan åtta på morgonen och avslutas med möten i bussen hem vid två på natten.
Men trots arbetsbördan och framgången drivs Kent Ngo varken av pengar eller bekräftelsebehov. Vad han återkommer till är lusten. Viljan att lära sig mer, förstå och hjälpa. Han verkar knappt kunna stava till berömmelse, och ett fett bankkonto har han inte fått än i alla fall.
– Jag drivs framåt av att jag får lära mig så mycket och av möjligheten att förbättra världen. Att kunna hjälpa är en stor drivkraft. Det finns människor som har det jävligt dåligt och nu kan vi göra något åt saken, säger han.
När Kent Ngo väl kom ihåg vår intervju och släntrade in på redaktionen senare under veckan, hällde jag upp kaffe och vi småskämtade lite om hans försovmorgon.
Innan vi började intervjun nämnde han, lite sådär ledigt i förbifarten, att han bara tidigare under morgonen hade nekat intervjuer med såväl The Telegraph som BBC – två av världens största nyhetspublikationer. Jag tänkte fråga honom om han är helt dum i huvudet, men hejdade mig tvärt.
– Allt har sin tid. Vi börjar mindre och går vidare härifrån när tiden är rätt, säger Kent Ngo, och gör sig redo för mina frågor.
Kent Ngo
Ålder: 25 år
Pluggar: Teknisk design på LTH
Gör: Grundare av FoPo Food Powder som tar tillvara på gammal frukt.
Övrigt: Spelar väldigt mycket Tetris.
