Ny statistik visar att svensk nyhetsmedias rapportering inte representerar sin befolkning. Men journalistutbildningen vid Lunds universitet arbetar hårt för att jämna ut skillnaderna.
Organisationen Rättviseförmedlingen har nyligen publicerat en rapport med statistik på vilka som representeras i svensk media. Analysen omfattar 2 400 artiklar som valts ut slumpmässigt från tolv stora nyhetssajter.
Enligt uppgifterna är drygt 70 procent av de som syns i nyhetsmedier män – och knappt nio procent har utomnordisk bakgrund.
– Jag är akut medveten om dessa siffror och det är anmärkningsvärt att de förändras så långsamt. Det har ju sett likadant ut i decennier, säger Mia-Marie Hammarin, universitetslektor på journalistprogrammet vid Lunds universitet.
Specifika delkurser på universitetet
Många av framtidens journalister formas universitetet, vilket gör att en jämställd representation av befolkningen är något som utbildningen arbetar aktivt med.
På journalistprogrammet vid Lunds universitet finns det specifika delkurser på sammanlagt 15 högskolepoäng som tar upp genus, etnicitet och mångfald.
– Det har en djup förankring på utbildningen. Alla i lärarlaget är medvetna om vikten av ämnet och har drivit frågorna vidare. Vilket sen visar sig hos våra kandidatstudenter, där påfallande många valt genus- eller mångfaldsperspektiv i sina uppsatser, berättar Mia-Marie Hammarlin.
Slentrian kan vara en förklaring
Mia-Marie Hammarin har själv skrivit böcker kring genus inom journalistik, och hon beskriver hur intervjusituationer där journalister vänder sig till en viss grupp bland annat kan bero på rutiner och vanor.
– Uttrycket genusslentrian kan beskriva det när det handlar om män och kvinnor. Det finns ingen elak baktanke egentligen. Det bara händer – för att det måste gå fort. Det är inget försvar, men det kan vara en förklaring, säger hon.
Lovisa Olai är student på journalistprogrammet, och hon tycker att det alltid finns rum för förbättring.
– I vår kurslitteratur på den akademiska delen, där det fanns ungefär 40 artiklar och böcker, så var bara fem–tio stycken skrivna av kvinnor. Det var något vi studenter klagade på, så nu har det lagts till fler kvinnliga författare. Men vi fick ligga på lite, säger hon.
– Vakna studenter är vi väldigt tacksamma för. Vi tog till oss kritiken, och la till tio titlar på litteraturlistan med kvinnliga författare, säger Mia-Marie Hammarin.
Nöjd med tydliga föreläsare
Den journalistiska utbildningen är uppdelad i en akademisk och en praktisk del, och på den praktiska delen är Lovisa Olai nöjd med föreläsarnas insats.
– Våra föreläsare är väldigt tydliga med att lära ut att vi ska ha ett mångfaldsperspektiv i vårt arbete. Inte bara slentrianvälja personer att intervjua, så på så sätt är det bra, säger hon.
Finns det något som kan förbättras?
– Nu har ju kurslitteraturen fixats, vilket är bra. Men rent generellt så borde detta ha uppmärksammats tidigare, man borde inte vänta tills studenter säger ifrån, säger Lovisa Olai.
Andreas Mattsson är adjunkt och föreläsare på journalistprogrammet. I utbildningen av nya journalister på universitetet vill han trycka på att det är viktigt att lyfta frågan och göra den tydlig för studenterna, och inte bara förmana till mångfaldsperspektiv vid intervjuer.
– Det gäller att plocka fram mantrat när det behövs. Ringa det där extra samtalet, trots att man kanske har en deadline att passa. Det kan ju finnas kontrasterande meningar på andra håll som är viktiga att få med i artikeln, säger han.
Mångfald inom utbildningen även ett problem
Mia-Marie Hammarlin skulle vilja se en större mångfald även inom journaliststudenterna som söker till Lunds universitet. Detta då det också kan vara en av anledningarna till varför statistiken som Rättviseförmedlingen tar fram inte förändras.
– Journalistutbildningen måste också avspegla samhällets befolkning. Det är tydligt att det är en viss grupp av människor som söker sig till programmet – och Lunds universitet överlag: Medelklass med svensk bakgrund, säger hon.
