Akademins, universitetets och studentens enskilda ansvar i flyktingfrågan. Det pratade Migrationsverkets ställföreträdande generaldirektör och operativa chef Mikael Ribbenvik om i en intervju med Lundagård.
Vad är det som vi har gjort att vi är i det läget vi är i dag?
– Det är ett orsakssamband som leder ner till konflikterna i Syrien, Irak och Afghanistan. De har pågått under många år så att förändringsdimensionen nu är att närområdet har destabiliserats och då främst Turkiet.
– Många människor rör sig dels inifrån konfliktområdet, men även människor som har vistats i grannländerna rör på sig. Vi har sätt många människor som passerar genom Europa, men vi har ett system som inte kan hantera de antal människor som tar sig från land till land.
– Sverige är en populär destination, många människor kan tänka sig att ta sig i genom många länder för att kunna ta sig hit.
Vi kan se att intresset för de här frågorna är stort, inte minst hos studenterna, men många undrar säkert också på vilka sätt man själv kan bidra till en förändring.
– På kort sikt kan man engagera sig i olika frivilliga organisationer och det behöver blir bara större och större. Detta är någonting som en myndighet inte klarar av ensam
– Vi har sträckt ut handen till många statliga myndigheter, men till alla kommuner. Det är en fråga där hela samhället måste mobilisera. Så det är ett sätt man som privatperson kan hjälpa till.
Hur kan universitetet bidra – exempelvis med lokaler? Finns det något samarbete?
– Det pågår väldigt mycket när det gäller att hitta platser, men man måste också förstå att detta inte är något ställe som man bara ska sitta och vänta några dagar. Det måste vara ordentliga platser som man kan vara under väldigt lång tid. Tyvärr så kommer våra handläggningstider att skjuta i höjden och då behöver vi riktiga platser.
– Vi får ofta in den här typen av väldigt kortfristiga evakueringsplatser, men behovet är först och främst platser där människor kan stanna en längre tid. Lokalerna måste så klart också driftas och frågan om personal är ett problem. Vi tittar på väldigt stora anläggningar eftersom att det i nuläget kommer 10 000 asylsökande i veckan.
– Många hör av sig om att de har ett rum som de skulle kunna hyra ut, men Migrationsverket har inte de resurserna som krävs för att vara den typen av förmedling. Det gör alldeles utmärkt om man vill vända sig direkt till någon, men vi har inte kapacitet nog att vara en förmedlingsservice.
Det pratas i termer av kris, kollaps och katastrof – hur mycket sanning ligger det bakom användandet av dessa stora ord?
– Det ligger i betraktarens öga: det beror på vad man väljer att se. Man kan börja med att tänka på hur läget, hur krisen, påverkar en själv. Detta är först och främst en kris för flyktingarna. Sedan är det många som jobbar med detta som är väldigt ansträngda och som jobbar väldigt hårt. Dock så kommer man ändå alltid hem på kvällen och går till jobbet morgonen efter.
– Vad är krisen? På centralrutten på Medelhavet beskrivs den som migrantkrisen, medan den på Balkan heter flyktingkrisen. Många epitet finns det för detta. Nästa steg skulle väl vara att kalla det för flykting kataklysmen då. Så det ligger i betraktarens öga.
Hur kan man få en rättvis bild av läget baserat på flödet av information som vi ständigt matas med?
– Källkritisk ska man alltid vara och det finns mer eller mindre seriösa informationskällor. När det gäller nyhetsflödet så gäller det att vara på sin vakt. Annars är det bra i dag när information är väldigt tillgänglig via internet för då kan man få flera olika perspektiv.
– Sedan kommer det alltid vara så att oavsett om man är expert på ett ämne så kommer människor ha synpunkter på det. Oavsett om det är frågan om migration eller molekyler.
Hur är det med akademins roll i debatten? Vilket ansvar har den?
– Jag tycker att det är lite tyst ibland. Undantaget är väl Greger Noll på den juridiska institutionen. Jag tycker att akademin ska göra sin röst hörd och jag tycker det är en väldigt viktig del av samhället. Sedan har inte akademin monopol på sanningarna, men det är ett väldigt viktigt bidrag i debatten.
