Hur går det egentligen med studenternas inflytande på svenska universitet? Den frågan ställer sig nu regeringen som ska utreda detta från i år till 2017.
[ads1]
För att utreda frågan har regeringen gett Universitetskanslerämbetet i uppdrag att utvärdera och uttala sig om vilka faktorer som leder till starkt studentinflytande. De ska även kartlägga konsekvenserna av avskaffandet av kårobligatoriet som trädde i kraft 2010.
Oro för inflytande
Sedan kårobligatoriet avskaffades har oron ökat för att studenter kommer bli alltmer beroende av respektive lärosätes vilja att inkludera studenternas röster i beslutsfattande.
I många svenska universitetsstäder har dessutom avskaffandet av kårobligatoriet lett till problem för studentkårer, som tvingats kämpa hårt för sina medlemmar. Men i Lund ser det annorlunda ut.
Ordförande för Lunds universitets studentkårer, Cecilia Skoug, informerar att just Lund har fortsatt högt medlemsantal tack vare förtroendet för medlemmars möjligheter att kunna påverka på universitetet. Dessutom är medlemskapet en förutsättning för att ta del av Studentlunds nationsliv.
– Våra medlemmar sitter med i de flesta beslutande organen på universitetet. Vi har förmodligen bland det största studentinflytandet nationellt, menar Cecilia Skoug.
Lagstiftat studentinflytande
Det finns i dag lagstiftade krav på att studenter ska vara representerade i universitetets organ som fattar beslut om universitetsfrågor.
Men det är en formulering som tolkats olika av lärosäten. Just Lunds universitet har valt att tolka detta i vid bemärkelse – deras uppfattning är att studenterna behöver vara delaktiga fler frågor än i bara utbildningsfrågor.
– Ledningens positiva attityd till studentinflytande är väldigt viktig för att kunna skapa goda samarbeten med studenter, säger Cecilia Skoug, om förutsättningarna för att skapa studentinflytande.
SFS vill se nationella skillnader
Sveriges förenade studentkårers ordförande, Caroline Sundberg, ser positivt på utvärderingen. Hon menar att avskaffandet av kårobligatoriet behöver utredas för att kunna kartlägga nationella skillnader.
– Vi hoppas att den kommer synliggöra olika förutsättningar som finns för lärosäten och studenter runt om i landet, säger Caroline Sundberg, om möjligheterna till att kunna skapa mer studentinflytande generellt.
Universitetskanslerämbetets utredning kommer att påbörjas under våren och sträcka sig över hela 2017.
