I onsdags diskuterade fyra experter vad COP21, miljökonferensen i Paris, förde med sig på olika områden.
[ads1]
Folk som räknade med akademisk kvart hade svårt att hitta sittplats i den färgsprakande röran av stolar i Café Athén i onsdags. Utrikespolitiska föreningen, UPF Lund, bjöd in till paneldiskussion angående FN-klimatmötet COP 21 som hölls i Paris i december förra året.
Var och en i den skiftande panelen började med att ge sitt perspektiv på mötet. Panelen bestod av Angela Oels, professor i statsvetenskap, Tomas Björnsson, vice ordförande i Lunds Naturskyddsförening, och Annika Digréus, miljöreporter på Sveriges radio.
Digréus hade uppenbarligen hellre velat delta i sin vanliga roll och vara den som ställde frågorna.
Trots panelens skiftande bakgrund verkade åsikterna bara i viss mån skilja sig åt från varandra, vilket gjorde att diskussionen fick en trög start. Särskilt för de publikmedlemmar som inte är miljöexperter tog det ett tag att komma in i jargongen och förstå de termer och förkortningar som användes.
På frågan ”Är avtalet från COP21, det första på 18 år, tillräckligt ambitiöst för att det ska gå att stävja global uppvärmning” var panelens svar reserverat.
– I förhållande till vad det kunde ha blivit så var det en framgång. Men i förhållande till vad det skulle ha varit så var det en katastrof, höll både Angela Oels och Tomas Björnsson med om.
Trots de ganska ambitiösa klimatmålen som antogs i Paris så kommer den faktiska implementeringen och nationella åtaganden att spela en avgörande roll i vad som kommer att bli kvar av det historiska klimattoppmötet.
– Som tur är börjar regeringar hinna ifatt det som alla samhällsrörelser och lokala ämbetsmän har satt igång, sa gästande professor i tyska, professor Oels.
Efter livfulla skildringar av atmosfären på klimatmötet diskuterades allt från klimatflyktingar, politikens och medlemsländers roll och fossila bränslen och möjliga alternativ. Moderator Lars Nilsson, professor på LTH, fick ett skratt från publiken när han förenklade svåra frågor:
– Att använda fossila bränslen och sedan förvara dem är som att kissa i sängen. Det blir bara varmt en kort stund.
Tomas Björnsson, vice ordförande i Lunds Naturskyddsförening, menade att drivkrafterna bakom förändring har att göra med ny teknologi, kriser som kräver innovativa lösningar, politik men även inställningen hos allmänheten.
– Vi låtsas som det regnar, gör våra val och fortsätter leva i tron på att det här är vad som utgör ett gott liv, avslutade Björnsson och uppmanade studenterna i publiken att ta med sig cykeln på nästa semester.
Alla sidor i debatten kom till samma slutsats: att hindren för att minska utsläppen till noll procent inte ligger inom tekniksfären, utan beror snarare på problem inom politik och styrande.
Publiken tycktes hålla med om denna inte allt för ljusa framtidsbild fylld med svårigheter. En snabb undersökning efter debatten visade att av de studenter som deltog var många oroliga över framtiden och bara några få var positivt inställda.
Artikel: Eleonora Kleibel
Översättning: Richard Helander
