Kurser som är öppna för alla ska kunna finansiera med statliga medel. Det föreslås i en ny utredning. Universitetet är nöjda med förslaget – men studenterna jublar inte.
[ads1]
De kommer att revolutionera den högre utbildningen, säger visionärerna.
Gratis onlinekurser som är öppna för alla, kallade MOOC:s (massive open online courses), erbjuds i dag av många väl ansedda universitet, från alla delar av världen. Huruvida kvaliteten kan säkras i en onlinekurs har dock varit mycket omdebatterat.
Universitetskanslerämbetet, den myndighet som ansvarar för att utveckla svensk högskoleutbildning, har därför utrett saken under de senaste månaderna.
Svar ges på omdebatterad fråga
Satsningarna på de öppna onlinekurser i den högre utbildningens har ifrågasatts. Ingår verkligen öppen utbildning för alla – oavsett bakgrund – i universitetets uppdrag? Och är det okej att satsa statliga medel på?
Det är det, menar nu UKÄ. I sin utredning slår myndigheten nu fast att MOOC:s ska kunna såväl rymmas som finansieras inom högskolan. Svenska MOOC:s ska få finansieras av statliga anslag, men i begränsad omfattning, uppger utredningen. Förslaget skickas nu till regeringen och det kommer senare att gå ut på remiss.
Vid Lunds universitet erbjuds i dag fyra MOOC:s. Projektledare för arbetsgruppen för kurserna är Lena Eskilsson och hon är glad över UKÄ:s förslag.
– Det är skönt att få en klarhet i vad som gäller för MOOC:s, säger hon.
Utöver finansieringsfrågan, har diskussionen kring kurserna även handlat om huruvida universiteten får utfärda, och ta betalt för, intyg för avslutade kurser. UKÄ ger i sin utredning tummen upp för även det förfarandet.
– Det har varit en svår fråga. Vi har varit tvungna att pausa MOOC-satsningen under 2015 och neka två förslag på nya kurser, säger Lena Eskilsson.
Studenter inte lika nöjda
Avgifterna för kursintyg har kritiserats för att innebära ett avsteg från principen om en avgiftsfri högre utbildning. UKÄ hävdar i sin rapport att detta är oproblematiskt, eftersom det inte är fråga om en undervisningsavgift utan om en administrativ avgift.
Pal Olsson, som är studentrepresentant i universitetets utbildningsnämnd, har dock invändningar mot UKÄ:s slutsats.
– Det är en lek med ord. Universitetet ger sig ut på ett sluttande plan. Eftersom man tar ut den här avgiften blir det inget stort steg att låta studerande betala även för andra saker, säger han.
Det finns fler nackdelar med MOOC:s, menar Pal Olsson. Många av deltagarna som skrivit in sig aldrig slutför sina kurser och räknas därtill inte som studenter.
– De som läser onlinekurser räknas inte som studenter vid universitetet i vanlig mening, och därför omfattas de inte av samma skydd som andra studerande. De har till exempel inte rätt till studentrepresentation, förklarar han.
”Dokumentetet väldigt problematiskt”
Han har också betänkligheter kring UKÄ:s förslag om hur de öppna onlinekurserna ska finansieras.
– Hela dokumentet är väldigt problematiskt. Vi är inte positiva till att universitetet satsar ännu mer pengar på MOOC:s i dagsläget, säger Pal Olsson.
Nu genomför Lunds universitet en egen utredning om sin inställning till de öppna kurserna och hur de ska hanteras.
Under 2015 samlade elva svenska MOOC:s hela 150 000 deltagare. Lena Eskilsson tror att vi kommer att få se fler öppna kurser framöver – såväl i Lund som i övriga Sverige.
– Det finns redan nu planer på att utveckla fler. Men utbildningsmaterialet som används i kurserna, kommer också kunna användas i den ordinarie utbildningen, säger hon.
Universitetets utredning ska vara klar den 31 mars.
