Efter tre månader som slav hos Islamiska Staten lyckades yazidiska Nadia Murad fly. Nu vädjar hon till omvärlden att agera. Universitetsaulan var fullsatt när hon under fredagen besökte Lund.
[ads1]Över hela staden trängs vårfirande lundabor i solskenet. Värmen har gjort sin första entré och all CSN- och tentaångest verkar som bortblåst bland studenterna.
Men i universitetsaulan är stämningen mörkare. Nadia Murad var tillfångatagen av terrorgruppen Islamiska Staten och levde under tre månader som slav i Irak.
”Inte i första hand som offer”
Innan IS kom till Nadia Murads hemstad ville hon studera historia och lära sig om när mänskligheten levde i fred. När hon blev tillfångatagen krossades hennes drömmar, och nu reser hon världen runt för att vädja om hjälp.
– Jag står här i första hand inte som offer. Inte för att få er att höra de miljoner offrens röster. Kanske hade jag velat sitta med er, bland mina vänner och min familj. Men jag är här för att berätta historien om mitt folk och mitt land, inleder Nadia Murad.
Nadia Murad är yazidier, en av de folkgrupper som IS inte ser som fullvärdiga människor. Hon såg sin familj bli utplånad av IS, och var en av tusentals kvinnor som togs som slavar av IS-anhängare.
Till slut lyckades hon fly och med hjälp av en muslimsk familj kunde hon ta sig till gränsen och fly till Europa.
IS – ett globalt hot
Men tryggheten här är enligt Nadia Murad en illusion. Hon betonar att IS är ett globalt hot.
– Det är inte bara yazidier som är utvalda. Det är alla som inte underkastar sig IS och deras tolkning av sharialagarna. De vill förändra världen för kommande generationer.
Hon fortsätter:
– Det gäller inte bara mellanöstern utan även Europa och resten av världen. Terrorism ser inga gränser.
Nadia Murad betonar att IS inte har med Islam att göra. De utger sig för att följa den muslimska tron, men i själva verket handlar det om makt. De vill styra världen. De som sätter sig emot måste dödas.
– Det finns inga onda regioner, inga onda människor. Världen är ett hem för oss alla och IS vill ta detta ifrån oss. Vi måste gemensamt stoppa blodbadet, säger Nadia Murad.
”Jag kan inte tänka på min framtid”
Med stadig röst ber hon oss – och omvärlden – att inte blunda för den enorma katastrof som hon lyckats fly ifrån. Hon ber oss också att dokumentera vad som händer, hon ber universitetet att ta in studenter som lyckats fly från de drabbade områdena och hon ber oss att ta tillbaka den mänskliga värdigheten som IS stulit från världen.
Hennes blick är stadig när hon blickar ut över den fullsatta aulan, tills någon i publiken frågar om hennes framtid.
– Jag kan inte tänka på min framtid. Daesh (IS, reds anm) har trampat på den. De har stulit den ifrån mig. Mitt öde är knutet till de tusentals kvinnor som är slavar hos dem och till de miljoner människor som tvingats fly för sina liv.
– Jag har rest runt i världen och delat mitt meddelande länge nu. Det har gått månader men inget händer. Var är mänskligheten?
Vid denna sista fråga måste hon avbryta sig för att tårarna kommer. Hon upprepar frågan och publiken är tyst som av vanmakt.
Samtalet avbryts och aulan reser sig i stående ovationer. Men efter Nadia Murads vittnesmål är det tydligt att detta inte är nog. Omvärlden måste agera.
