I en debattartikel uttrycker Julia Weber och Fredrik Ekwurtzel från Lunds naturvetarkår missnöje över Lundagårds granskning av universitetets kårtopp. Här svarar författarna bakom granskningen.
Tråkigt att ni tycker att journalister vilseleder med statistik, det tycker inte vi! Syftet med artikeln var inte att göra en hypotesprövning om systematisk snedrekrytering utan att undersöka hur olika grupper är representerade just nu, på samma sätt som journalister ofta gör med regeringar och parlament.
Den historiska tillbakablicken var främst för att ge perspektiv och koppla ihop vår granskning med den som gjordes för sex år sedan. Däremot skulle det vara intressant att inkludera ännu fler år för att undersöka om det finns en långtgående trend.
När det gäller analysen av undersökningens statistik gäller siffrorna samtliga personer i respektive grupp, de anger alltså den faktiska representationen och inte något slumpmässigt urval.
Man kan jämföra med politiken, en opinionsundersökning frågar 1000 slumpmässigt valda personer och försöker gissa vad alla tycker, de statistiska metoder som Julia Weber och Fredrik Ekwurtzel hänvisar till i form av p-värden används för att avgöra om en sådan gissning är giltig. Men när man ska granska valutgången, riksdagens fördelning eller regeringens sammansättning finns det ingen anledning att använda statistiska metoder.
Vår granskning är att jämföra med det senare fallet eftersom den är en så kallad totalundersökning, som inkluderar hela populationen. På samma sätt som ett riksdagsval mäter hela Sveriges åsikter istället för 1000 slumpvis utvalda personer.
Ett p-värde förutsätter dessutom en nollhypotes och eftersom granskningen inte var en hypotesprövning finns det ingen sådan.
Det finns dessutom en annan poäng att göra här. När 91% av ordförandena har utbildade föräldrar, eller 100% är från Sverige, är det inte bara ett slumpmässigt urval av 11 studenter utan 11 makthavare som ska representera studenterna. Det året som 100% är svenska blir då helt enkelt utländska studenter inte representerade, oavsett hur siffran ser ut övriga år.
Vi håller alltså inte med om att det inte är någon mening med att redovisa ett enstaka år, och vi kommer fortsätta tycka att det är intressant och relevant att granska vem som sitter på dessa poster och sätter agendan för studentinflytandet vid universitetet.
Tove Nordén, redaktör och ansvarig utgivare
Filip Rydén, skribent
Lundagårds granskning
– Lundagård undersökte representationen på de nio kårordförandena samt Lunds universitets studentkårers (Lus) ordförande och vice ordförande. Informationen kom från offentliga register, sociala medier och privata källor.
– Informationen jämfördes med statistik om Lunds studenter generellt, som kom från Universitetskanslerämbetets statistik.
– Granskningen jämfördes med den som Lundagård genomförde 2010, som undersökte ordförandena för de tio kårer som fanns då.
– Resultatet, som redovisades i Lundagård nr 1 2016, var bland annat att kårerna har en överrepresentation av svenskfödda och personer med utbildade föräldrar. Läsåret 2015-16 är första året som män inte varit överrepresenterade.
Artikeln i sin helhet: Ensidigt i LU:s kårtopp
