Ett Öresundsparti, hur Brexit skulle påverka studenterna och vad EU egentligen är till för. EU-kommissionären Cecilia Malmström betonade vikten av ett enat EU när hon träffade Lundagård efter torsdagens Studentafton.
I Skåne har många upprörts över att Sverige infört gränskontroller mot Danmark. Motverkandet av gränshinder mellan EU:s medlemsstater är något av en grundbult i EU-samarbetet. Skadar den här situationen förtroendet för EU eller öppnar den tvärtom ögonen för varför EU behövs?
– I just den här regionen, där man är van vid att åka över bron hela tiden, är det klart att man tänker ”vad är det som händer” när den möjligheten skärs av eller kraftigt försvåras. Jag tror det kanske får en att fatta hur bra det var innan.
– Gränskontrollerna är ett beslut som regeringen har fattat, och det finns komplicerade faktorer som spelar in där. Men det kanske är det som behövs: att hela EU stänger ihop några dagar för att folk ska värdesätta det vi faktiskt har. För den fria rörligheten är, om man jämför med historien eller med omvärlden, en fantastisk sak vi har åstadkommit tillsammans.
– Jag hoppas verkligen att de gränskontroller som nu finns mellan Sverige och Danmark, men också i andra länder, inte kommer att vara så länge. Just därför förs det samtal mellan regeringen och kommissionen om hur länge detta ska pågå.
Du är doktor i statsvetenskap och har tidigare forskat om bland annat regionalism och regionala partier. En del menar att gränshindren i Öresundsregionen inte skulle ha accepterats om de drabbat Stockholm, där regeringen och riksdagen har sitt säte. Skapar det förutsättningar för ökad regionalism? Får vi se ”Öresundspartiet” i nästa val?
– Haha, nej, det tror jag kanske inte. Men det ligger nog en hel del i att beslutsfattarna i Stockholm överlag ser till Stockholms intressen. Hade Stockholm legat i Malmö skulle det kanske ha sett ut på ett annat sätt. Men om vi får se ett Öresundsparti vet jag inte – kanske om det pågår väldigt länge och verkligen försvårar för människor. Men om situationen är tillfällig, så tror jag inte det.
Storbritannien ska senare i år folkomrösta om sitt EU-medlemskap. Partier som vill att deras respektive länder lämnar EU växer dessutom kraftigt i många andra medlemsstater. Om en medlemsstat lämnade EU – vilka konsekvenser skulle det få, dels för unionen och dels för medlemsstaten?
– Att en medlemsstat lämnat EU har aldrig hänt tidigare, så man inte riktigt vad som skulle hända. Storbritannien är pådrivande i många av de frågor vi i Sverige tycker är viktiga, som frihandel, jämställdhet, öppenhet, avbyråkratisering och klimatfrågor. Det skulle kännas väldigt konstigt att inte ha med dem.
– Vad som skulle hända om Storbritannien lämnade EU är lite upp till dem att definiera. Det beror på vilken relation de egentligen vill ha till EU. Vill de ha tillträde till den inre marknaden, ja då blir det någon slags norsk situation. Om de vill stå helt fria får de förhandla i varje enskild fråga, men det är en ganska komplicerad process som skulle kräva enhällighet från EU:s återstående 27 medlemsstater för att fatta varje beslut.
– Vad jag förstår är Nej-sidan i Storbritannien, som vill att landet lämnar EU, djupt oenig om vilken relation man ska ha till unionen. Man vill helt olika saker. Från EU:s sida kan vi inte presentera alternativ, utan britterna får först fatta ett beslut och tala om hur de vill ha det, sedan kan vi diskutera.
Storbritannien är i dag ett väldigt attraktivt land att studera i för svenskar. Det finns flera orsaker till det– det engelska språket, de väl ansedda lärosätena och de jämförelsevis låga studieavgifterna för EU-medborgare till exempel. Skulle Storbritannien bli mindre attraktivt för svenska studerande om man lämnade EU?
– Alla förmåner som finns avbryts om man går ur EU, så Erasmus-avtal och allt sådant måste omförhandlas. Storbritannien skulle kunna fortsätta vara med i Erasmus ändå, men allt måste omförhandlas grej för grej. Det kommer ta sin lilla tid. På kort sikt, innan man har löst det, kan det innebära att utländska studerande drabbas av exempelvis höjda avgifter.
Finns det något ämne eller någon kurs du ångrar att du inte studerade med tanke på vad du gör i dag?
– Haha, oj då. Ja… Jag vet inte. Man har ju lärt sig ganska mycket genom tiden. Jag är statsvetare, så jag har ingen bakgrund inom till exempel juridik och ekonomi, vilket är en väldigt viktig del av mitt jobb. Det har man i stället fått lära sig under resans gång.
– När jag ser tillbaka så skulle man väl haft en examen i nationalekonomi och juridik också. Om man vill jobba inom EU-institutionerna på den här nivån så tror jag rent generellt att statsvetenskap, juridik eller ekonomi, i kombination med att kunna ett par språk, är det bästa.
