Miljöforskningen ligger i topp men på universitetets bakgård är det inte lika städat. I dagsläget klarar Lunds universitet inte ens lagkraven, och trots en ny utredning verkar ledningen inte vilja skjuta till mer resurser.
Miljöutredningen är gjord av konsultföretaget TEM, på uppdrag av universitetet. Utredningen visar att universitetet brister på flera områden inom det interna miljöarbetet. Lundagård har valt att sammanfatta rapporten i fyra grundområden: organisation, engagemang, avfallshantering, transport och rykte.
Organisation
Ansvar
I nuläget ligger ansvaret för miljöarbetet på personer som inte har en klar miljöprofil, till exempel rektor, dekaner, prefekter och verksamhetschefen. Miljöchefen har även andra uppdrag och kan bara lägga hälften av sin arbetstid på miljöfrågor.
Miljöroller
Utöver miljöchefen finns det endast två miljösamordnare på hela universitetet. På fakultets- och institutionsnivå finns det inga uttalade miljöroller. Det mesta miljöarbetet sker i stället informellt av anställda med andra uppgifter.
Resurser
För att klara av att bygga upp ett systematiskt miljöarbete måste ledningen prioritera miljöarbetet och ge de resurser som krävs för att anställa miljösamordnare på fakultetsnivå. Hittills har detta saknats från rektor och ledning.
Engagemang
Utbildning av anställda
Trots att miljöansvaret officiellt ligger på dekaner och prefekter ingår det ingen miljöutbildning i dessa tjänster. Vissa miljöcertifierade verksamheter har en tvåtimmarskurs för verksamhetcheferna.
Studentperspektiv
Det finns kurser med miljökoppling på alla fakulteter, och vissa program, som ekosystemteknik och miljövetenskap, är helt inriktade på det. Enligt högskolelagen ska samtliga utbildningar bidra till att främja hållbar utveckling. På LTH finns en obligatorisk sexpoängskurs i miljö och hållbar utveckling, den lyfts fram som ett gott exempel för andra fakulteter att efterlikna.
Intern kommunikation
Det saknas system för intern kommunikation om miljöfrågor. Informella kanaler har upprättats på fakultetsnivå men de är inte enhetliga.
Transport
Flyget största utsläppskällan
Tjänsteresor med flyg var enligt miljöutredningen den utan tvekan största utsläppskällan för universitetet. Till exempel har rektor Torbjörn von Schantz flugit 35 gånger, varav 28 inom Sverige, sedan han tillträdde i januari 2015.
Policy saknas
Det finns ingen resepolicy som styr hur man bör resa. Det finns heller ingen kontroll på hur många flygresor som genomförs sammanlagt av universitetets anställda. Inte heller finns det någon kontroll över hur mycket universitetets fordon kör per år.
Avfall
Oklar upphämtning
Det saknas en gemensam sophantering för hela universitetet och på många fakulteter kan inte alla material källsorteras. Sophämtningen är också uppdelad mellan olika företag, vilket
försvårar och fördyrar sophämtningen. Brister i ansvarsfördelningen leder till att t.ex. matavfall i vissa fall inte hämtas upp av någon.
Platsbrist
Det är ont om plats vilket gör att alla olika sorteringskärl inte alltid får plats. Det finns inte heller ett samordnat system för sorteringskärlen, utan institutionerna får ordna det själva.
Kontroll
Det finns inga siffror på hur stor avfallsmängden är vilket gör det svårt att sätta mål eller utvärdera både kostnad och miljöbelastning för hushållsavfall, matavfall och förpackningar.
Rykte
Ambitionsbrist
Universitetet har ingen ambition att gå längre än lagkravet och etablera en miljöprofil. Trots forskning i världsklass och många lyckade lokala initiativ, till exempel solpaneler, svanenmärkt lokalvård och ursprungsmärkt el, kommuniceras inte ens de bra exemplen.
Kartläggning saknas
Universitetet har inte kartlagt sina intressenter, det vill säga företag och organisationer som har förväntningar på universitetets miljöarbete. Till exempel studentorganisationer som Hållbart universitet eller Lund Sustainable Engineers.
Trovärdighet
När universitetet inte klarar av att leva upp till lagkraven för miljöpåverkan kan trovärdigheten för utbildningar och forskning med miljötema undergrävas.
Universitetets förvaltningschef Susanne Kristensson svarar:
Förvaltningschefen: Visst, vi kan säga att ”det här skulle vi gjort tidigare”
Fakta
Högskolelagen (1992:1434)
5§ säger att Högskolorna i sin verksamhet ska ”främja en hållbarutveckling som innebär att nuvarande och kommande generationertillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och socialvälfärd och rättvisa.”
Enligt Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter är Lunds universitet skyldig att ha ett miljöledningssystem. Lunds universitet har ännu, sju år senre, inte lyckats leva upp till detta krav.
Miljöledningssystem är ett verktyg för att förbättra miljöarbetet på ett effektivt sätt för organisationer och företag.
Miljöutredningen genomfördes på updrag av universitetet som en första steg för att kartlägga hur universitetets miljöarbete ser ut just nu. Den ska ligga till grund för universitetets miljöledningssystem.
Miljöcertifiering innebär att en organisations miljöledningssystem certifieras enligt en oberoende standard. En globalt erkänd standard heter ISO14001. I systemet jobbar man enligt en process som bygger på olika steg: mål, planering, genomförande och utvärdering samt att ständigt förbättra företagets eller organisationens miljöarbete.
Källa: Miljöutredning Lunds Universitet 2015, Pettersson och Eriksson TEM
Text: Filip Rydén & Tove Nordén
