Med knappt en månad kvar till folkomröstningen om Storbritanniens EU-medlemskap är det brittiska folket kluvet i frågan. Många universitet har dock öppet gått ut och visat sitt stöd för EU, trots att de annars sällan tar ställning i politiska frågor.
Solen skiner över Edinburgh. Gatorna runt universitetet täcks av vita drivor där de av stadens studenter som blivit färdiga för året firat genom att dränka varandra i ägg och mjöl. Många pluggar fortfarande, men mjölhögarna blir allt fler ju närmare sommaren vi kommer.
Men just det här året är inte allt som det brukar. Under den här tiden på terminen dör universitetslivet vanligtvis ut medan tentorna tar över, men i år arrangeras det evenemang trots att det är maj. Kön till kvällens paneldebatt ringlar lång utanför biblioteket, klockan halv sju en vanlig torsdagskväll. Anledningen till det stora intresset är den kommande folkomröstningen, där Storbritannien ska rösta ja eller nej till fortsatt medlemskap i den europeiska unionen.
Tajt i opinionsmätningar
I de senaste årens opinionsmätningar har de flesta britter varit positiva till att stanna kvar i EU, men sedan folkomröstningen utlystes av premiärminister David Cameron i februari i år har skeptikerna gått stadigt framåt. Den senaste mätningen från organisationen YouGov visar en knapp ledning för EU-motståndarna med 51 procent mot ja-sidans 49, men andelen väljare som inte bestämt sig är fortfarande hög. Frågan är alltså långt ifrån avgjord.
– Oavsett vilket resultat det blir kommer utgången av folkomröstningen att få stora konsekvenser för hur EU kommer att fungera framöver, säger Anthony Salamone som är doktorand i brittisk och europeisk politik vid University of Edinburgh och specialiserad på Storbritanniens förhållande till EU.
Trots det är många först och främst oroliga för vad ett eventuellt utträde ur EU skulle innebära. För omvärlden är handelsavtal en viktig fråga och Obama har gått ut och varnat britterna för hur svårt det kan bli att få till ett nytt avtal mellan Storbritannien och USA utanför EU. I Sverige anser Margot Wallström att ett brittiskt utträde skulle vara negativt för resten av EU. Hon tror att fler medlemsländer kan komma att kräva en folkomröstning, eller att omförhandla sitt medlemskap, om Storbritannien lämnar unionen.
Oron: Landet kan splittras vid utträde
Inom Storbritannien finns en oro för att landet skulle komma att splittras om det blir nej till EU. Opinionsmätningar visar tydligt att befolkningen i Skottland är mer positivt inställd till EU än resten av landet. Skotska nationalistpartiet SNP, som nyligen blivit omvalda som största parti i parlamentet i Holyrood, har därför sagt att de vill försöka få till en ny folkomröstning för skotsk självständighet om det skulle bli ett nej till EU i juni. SNP tror sig ha större stöd för ett självständigt Skottland idag än 2014, då 45 procent av befolkningen var för att bryta sig loss från Storbritannien.
Anledningen till att många europeiska studenter väljer att komma till Skottland för att läsa hela sin utbildning är just för att de avskaffat sina studieavgifter för EU-studenter. Detta enligt europeisk lagstiftning om likabehandling som ska säkerställa att EU-medborgare behandlas som vilka andra medborgare som helst. Det är oklart om dessa principer skulle fortsätta att gälla även om Storbritannien skulle utträda ur EU. Anthony Salamone menar att samarbeten som till exempel Erasmus skulle kunna inkluderas i ett avtal mellan EU och Storbritannien vid ett utträde, men det finns inga garantier för att det skulle bli så.
Statistiken visar att unga människor i större utsträckning är positiva till EU, och i den kategorin ingår många studenter. Anthony tror att det beror på att unga helt enkelt har bättre erfarenheter av EU-samarbetet, och därmed känner sig närmare Europa. Många brittiska universitet har dessutom tagit ställning för EU, och det är ovanligt eftersom de vanligtvis brukar förhålla sig så neutrala som möjligt i politiska frågor.
”Unga människor är för själviska”
18-åriga Kai Alexander Stuart är student i socialpolitik och ekonomisk historia vid Edinburgh University. Även han tycker att EU gör universitetsvärlden bättre. Kai jobbar som regional samordnare för den EU-positiva kampanjen Another Europe is Possible och för honom är miljön ett tydligt argument för att stanna kvar i EU. Han tror nämligen att det på det området är lättare att få till avtal och framgångar inom unionen än som enskilt land. Och på samma sätt resonerar han vad gäller mänskliga rättigheter, där Europadomstolen och europeiska konventionen bidrar med skydd som Storbritannien annars har försökt att ställa sig utanför.
Det är dock många på nej-sidan som framhåller demokrati och självbestämmande som argument för att lämna EU. Charlie Peters, 18, är student i filosofi vid Edinburgh University och engagerad i flera kampanjer mot EU. Han ser EU som ett direkt hot mot demokratin eftersom unionen utgör en instans ovanför landets eget parlament. Charlie Peters menar att detta förhållande gör att brittiska medborgare inte har samma möjlighet att tillsätta och avsätta beslutsfattarna i EU som de har i sitt eget land, vilket gör det svårare att påverka.
– Unga människor är alldeles för själviska i hur de röstar. Att tänka mer på sitt eget utbytesår än på vad som är bäst för landet är jättedumt, säger Charlie.
Oklart hur EU-medborgare i Storbritannien kan påverkas
Konsekvenserna för alla Storbritanniens EU-medborgare av utgången i folkomröstningen är ingenting som riktigt nämns eller diskuteras i kampanjerna. Troligen eftersom EU-medborgarna ändå inte får rösta, och därmed kanske inte bedöms vara värda att lägga ned tid på. Migration i stort är dock en fråga som ofta kommer upp och EU-motståndarna är generellt negativt inställda till den fria rörligheten.
Charlie Peters är själv positiv till invandring, men skulle önska att Storbritannien hade ett system som liknar de som Australien och Nya Zeeland använder, som främst gynnar migranter som anses bidra till landets ekonomiska tillväxt och utveckling.
Det är också ett stort fokus på ekonomi i kampanjerna inför folkomröstningen, även om uppgifterna går isär. EU-motståndarna framhåller hur mycket pengar Storbritannien spenderar på medlemskapet, medan ja-sidan menar att det som investeras kommer tillbaka mångdubbelt i form av jobb, investeringar och ekonomisk tillväxt. Många experter och politiker spekulerar i vad ett Brexit (British exit) ur EU skulle innebära, men Anthony Salamone framhåller att detta är just spekulationer.
– I själva verket vet vi inte vad ett utträde ur EU skulle innebära eftersom Storbritannien skulle bli tvunget att förhandla fram ett nytt avtal med EU om det blir nej i folkomröstningen. Många sakfrågor beror helt på hur ett sådant avtal skulle se ut, säger Anthony.
Nya direktiv kan gå emot EU-princip
Om det däremot blir ett ja till EU har David Cameron förhandlat fram nya villkor för hur EU-medborgare ska behandlas. Den kallas för nödbromsen, den som regeringen ska kunna dra i när EU-migranterna bedöms kosta för mycket pengar. Det kan innebära begränsad tillgång till sjukvård, barnbidrag och a-kassa, framför allt för de som inte har betalat skatt i Storbritannien under tillräckligt lång tid. Även detta kan få stor inverkan på resten av EU, menar Anthony Salamone.
– Det går ju rakt emot EU:s grundläggande princip om icke-diskriminering, säger han.
Avgörande faktor: Hur många som faktiskt bryr sig
Akademikerna Kai Oppenheim och Paul Taggart tror att just migration kommer att bli en avgörande fråga. De menar att många väljare kommer att tänka på frågan om EU i relation till de sakfrågor som ligger närmast tillhands på valdagen, och i och med att migration så flitigt debatteras i media är det troligt att det blir mångas första association.
Men majkvällens debattörer på Edinburgh University är överens om att den allra viktigaste frågan i valet är vilka som kommer att rösta, och framför allt hur många av de unga som kommer att göra det. Ja-sidans representant Lord Ming Campbell uppmanade under kvällen studenterna i publiken att tänka över de fördelar EU-samarbetet gett dem, men också att utnyttja sin demokratiska rätt att säga sin mening.
– Hela frågan kan avgöras av hur många unga som faktiskt går och röstar, fastslår Lord Campbell.
Text & foto: Boel Marcks von Würtemberg
EU-OMRÖSTNINGEN
[checklist]
– Folkomröstningen kommer att hållas den 23 juni 2016.
– Frågan lyder: Should the United Kingdom remain a part of the European Union? med svarsalternativen Yes eller No.
– Om en majoritet av befolkningen röstar nej till EU kommer brittiska regeringen att inleda förhandlingar om ett utträde.
– Om det istället blir ett ja till EU kommer de nya villkor för medlemskapet som David Cameron har förhandlat fram att träda i kraft.
– Premiärministern är för ett fortsatt medlemskap, men hans parti är splittrat och många av de konservativas populäraste politiker kampanjar för ett nej till EU. [/checklist]
