Medan debatten om medborgarlön är het såväl globalt som nationellt jobbar en av dess främsta förespråkare långa dagar i Lund. Roland Paulsens drivkraft är att befria oss från arbetets tvång.
I spärren på Mälarhöjdens tunnelbanestation fick en ung Roland Paulsen en chock. Han hade just flyttat till Stockholm från Dalarna för att plugga och fick jobb som spärrvakt. Han skulle stämpla biljetter men eftersom han jobbade på natten fanns det knappt några biljetter att stämpla. Meningslösheten i jobbet var förbluffande.
– Det kändes oerhört märkligt. Jag växte upp på en bondgård där arbetet var väldigt konkret. Men i spärren handlade allt om att sitta av tid.
Där såddes ett frö. Roland Paulsen började fundera kring det han senare kommit att kalla ”tomt arbete”, arbete som egentligen inte fyller någon samhällelig funktion och definitivt inte är meningsfullt, men som ändå finns där.
Roland Paulsen hade först tänkt läsa psykologi. Han ville förstå varför människor mår som de mår. Men tillvaron i Stockholm gav honom en insikt – nämligen att samhällsstrukturerna ju påverkar psyket, att hur människor mår inte bara handlar om kemiska balanser i hjärnan.
– Jag jobbade också som servitör på restaurangen Den gyldene freden i Stockholm. Det var det värsta jobb jag någonsin haft. Det var oerhört påfrestande att aldrig få visa sina riktiga känslor för gästerna. Det påverkade mig starkt känslomässigt, säger han.
Så Roland Paulsen valde i stället att plugga sociologi. Han la tidigt under utbildningen märke till att många sociologer studerade arbetslivets villkor men att nästan ingen intresserade sig för arbetets mening. Han visste ju av egen erfarenhet vilken destruktiv inverkan ett meningslöst jobb kunde ha på välbefinnandet och på den vägen kom det meningslösa arbetet att bli hans specialområde. Därefter dröjde det inte länge innan Roland Paulsen skrev sin doktorsavhandling. Sedan flyttade han ner till Lunds universitet för att samarbeta med forskaren Mats Alvesson som bildat en skola kallad Critical Managment Studies.
Det var däremot när han 2015 kom ut med boken Vi bara lyder, en reportagebok om Arbetsförmedlingens stundtals absurda regler och sysselsättningsåtgärder, som Roland Paulsen slog igenom brett. Boken blev en braksuccé som ledde till en nationell debatt om Arbetsförmedlingens roll i Sverige.
Vi bara lyder tar sin början i Roland Paulsens eget besök på Arbetsförmedlingen. Han skriver in sig med sin doktorstitel och trycks omedelbart in i det obönhörliga systemet. Han förväntas dyka upp på ”jobbforum” och uppmanas söka forskartjänster inom helt andra områden än sitt eget.
– När du kommer till Arbetsförmedlingen och ber om hjälp ställer de motkrav, ibland helt absurda som bara har en nedbrytande effekt. Som jag ser det är det ett dyrt straffsystem som mest ska se till att människor inte blir för bekväma, menar han.
Med tiden har Roland Paulsen vuxit fram som en central försvarare av idén om medborgarlön, eller basinkomst. Basinkomstförslaget går ut på att alla i samhället tilldelas en inkomst de kan leva på utan krav på motprestation. Men vad är det då som lockar honom med denna idé? På den frågan hänvisar Roland Paulsen till en opinionsundersökning som visar att nästan 90 procent av jordens arbetande befolkning har ett jobb som de inte känner engagemang för. Fyra av fem personer skulle byta jobb eller sluta jobba om de vann på lotto, säger en annan.
– Det blir då tydligt att de flesta av oss arbetar av ekonomiskt tvång.
Och i flera europeiska länder håller basinkomst faktiskt på att införas redan nu, om än i mycket blygsam skala. I Finland har regeringen föreslagit ett test där varje medborgare ska erhålla motsvarande 7500 kronor per månad istället för behovsprövade bidrag. I både Nederländerna och Kanada är basinkomster i mindre skala på gång att införas och i Schweiz ska det hållas en folkomröstning i frågan i juni.
Försöken i Europa har fått skarp kritik, främst från vänsterkanten. Tidningen Arbetets ledarskribent Martin Klepke skrev i januari att den finska basinkomsten riskerar att sänka ingångslönerna och skapa en ny underklass med ”arbetande fattiga”. Roland Paulsen håller med, en låg basinkomst riskerar att slå bakut. Han kliar sig bakom örat och funderar på nästa formulering.
– Jag ser också de stora riskerna med förslaget, såklart. En låg basinkomst kan ge effekten att många arbetsgivare sänker lönerna, framför allt inom yrken där lönerna redan är låga.
För Roland Paulsen ska en basinkomst värd namnet räcka till att leva ett drägligt liv på, eftersom det är först då som han menar att den börjar påverka människors välmående.
Roland Paulsen blickar ner längs gatan från Arimans uteservering. Han pratar utan paus men med stor iver. Kaffet i koppen framför honom står och kallnar.
– Tekniskt sett är det inte svårt att införa en basinkomst på säg 20 000 kronor i månaden. Vi skulle behöva ändra skattebasen, men det är fullt genomförbart. Politisk är däremot motståndet kompakt, säger han.
Roland Paulsen menar att många förutsätter att det har en demoraliserande effekt på oss att inte arbeta, att det skulle göra oss passiva och sjuka. Från vänster till höger ses i stället arbetet som en välsignelse, vilket han tror kan bero på att ett annat sätt att se på arbetet skulle innebära ett ifrågasättande av kapitalismen.Trots att han blivit en känd förespråkare för fritid spenderar dock även Roland Paulsen mycket tid med att just jobba.
– Jag sysslar med väldigt fri forskning, vilket jag tycker är oerhört lustfyllt. Så jag tillhör en väldigt liten andel av befolkningen.
Men han minns hur det var att hata sitt jobb.
– Vi har en själslig kris som pågår i skymundan. Nära tio procent av befolkningen tar någon typ av antidepressiv medicin. Bland unga uppger en femtedel att de mår dåligt regelbundet. Där har vi ett mysterium, vad beror det här på? Är det bara kemiska obalanser i hjärnan? Jag tror inte det. Jag tror en del av det här beror på att människor inte mår bra av att leva i tvång.
Roland Paulsen
Gör: Doktor i sociologi vid Lunds universitet. Författare till böckerna Arbetssamhället – Hur arbetet överlevde teknologin och Vi bara lyder.
Fun fact: Skrev 2010 en artikel om nätdejting, om hur kapitalismen påverkar det allra intimaste.
