Vissa studenter väljer att bryta samhällets uppbyggda, trygga väg där studier och jobb kommer före barn. De väljer att bli föräldrar trots att det är lite otryggt, kämpigt och udda. Men det är samtidigt ett val som ger dem frihet och mycket tillfredsställelse.
”Cykla, cykla cykla!” ropar drygt två och ett halvt-åriga Edvin från sitt rum i hyresrätten i Malmö. Han leder sin lilla cykel i en cirkel i lekrummet. Utanför fönstret lyser solen mellan skurarna och hans mamma, Frida Odbacke, har klätt honom för vädret: gröna galonbyxor, stövlar, jacka och mössa.
– Så Edvin, nu är det dags att gå, ropar Frida tillbaka till Edvin, samtidigt som hon knäpper en bärsele över bröstet. Lillebror Arvid, fyra månader, ska också med ut.
Frida läser till civilingenjör i väg och vatten vid Lunds tekniska högskola (LTH) i Lund. När hon började utbildningen vid 25 års ålder hade hon redan en längtan efter barn – som hon delade med sin man Hannes. Så efter drygt ett och ett halvt år in på utbildningen, när Frida blev gravid, var det ingen överraskning.
– Vi ville börja innan jag hade studerat klart. Inte för att det skulle vara för sent när jag var färdig, men jag kan se det som en fördel att vara ledig nu och inte senare, säger hon.
De studenter som har barn samtidigt som de studerar är en förhållandevis stor grupp. Enligt en rapport från Sveriges akademikers centralorganisations studentråd (Saco) har var femte student barn.
De vanligaste föräldrarna bland studenter är sådana som återkommer till högskolan eller universitetet för att vidareutbilda sig senare i livet, eller kanske byta yrkesbana, och har hunnit bilda familj. Studenter som får barn under studietiden är däremot mer ovanliga.
För Frida var det alltid självklart att hon ville ha barn innan studierna var klara. Hon ser det som en fördel att kunna vara hemma med barnen nu och därmed slippa vara ledig strax efter hon kommer ut på arbetsmarknaden. Studierna har fungerat bra under tiden hon har varit hemma med sina barn, och när hon under den första mammaledigheten bestämde sig för att plugga två kurser hemma för att sedan tenta upp dem fungerade det väldigt bra.
– Jag tycker om att studera, så jag passade på att göra det när jag fick små luckor av tid under dagen. Då får man lite tid varje dag, säger hon.
När hon sedan skrev en av tentorna var det möjligt för henne att ta en paus mitt under tentan för att amma.
– De blev lite paffa när de fick frågan men det var inga problem. Hannes satt i ett annat rum och lämnade min son till en vakt, som kom in till mig med honom så att jag kunde amma, berättar Frida.
Efter att hon blivit mamma har det blivit lite annorlunda. Frida medger att hon känt sig lite mer udda bland sina kursare, men hon har aldrig känt sig utanför.
– Det är klart att det är lite speciellt att vara förälder och student. Men mest skulle jag säga att jag möts av nyfikenhet, säger hon.
Föräldraskapet beskriver hon som roligt, speciellt i kombination med att studera. Men det är klart att det är krångligare också.
– Vardagen blir mer av ett pussel. Det gäller att vara bra på att planera, men jag ser det som en fördel att helt enkelt lära sig att bli bättre på det, säger Frida Odbacke.
Att skaffa barn gör vardagen mer komplicerad, på flera sätt. Studenterna som väljer att skaffa barn utmanar den trygga väg som finns uppbyggd i samhället. En väg som går från studier till fast jobb till att bilda familj och skaffa barn. Många studenter hamnar utanför det system som är uppbyggt för att stötta föräldrar, eftersom det bygger på att man ska ha haft ett jobb och inkomst. Det kallas föräldrapenning, det bidrag som staten betalar när du är föräldraledig, och det är individuellt anpassat.
Det bygger på att man som förälder får en del av lönen, 80 procent, under ett antal månader för att ta hand om sitt barn. Föräldrapenningen varierar beroende på hur hög din lön är och hur länge du har jobbat. Man måste ha jobbat minst 240 dagar för att få full föräldrapenning baserad på lönen. Men med noll kronor i inkomst, som är fallet för vissa studenter, hamnar man på den lägsta nivån, vilket innebär ungefär 7500 kronor per månad före skatt.
Olof Rubin är en av de föräldrar som inte hade jobbat tillräckligt många dagar i sträck för att få den högre föräldrapenningen innan han blev pappa. För honom och hans flickvän kom föräldraskapet lite som en överraskning. Han var 19 år när hans son kom till världen, för ett och ett halvt år sedan, mitt under en tentaperiod på civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik.
Han är övervägande positiv till att vara förälder som student, speciellt eftersom hans utbildning ger honom stor flexibilitet, vilket är tidsmässigt bättre än om han hade jobbat. Men för att klara sig ekonomiskt är han och hans flickvän beroende av stöd från båda deras föräldrar.
– Med bara CSN och föräldrapenning hade vi inte känt oss trygga, säger han.
Men samtidigt tycker han att systemet med föräldrapenning är bra och ändå är en bra bit på vägen.
– Om man jämför med andra länder i världen så är Sverige trots allt ett bra land att skaffa barn i. Hade vi inte fått hjälp från våra föräldrar hade vi gått runt, men det hade varit svårare, säger Olof Rubin.
Sara Zackrisson Andersson pluggar till läkare och fick en son förra sommaren. Hon tycker, till skillnad från Olof, att det är synd att ersättningen för föräldrar utan inkomst är så låg. Hon tror att det för vissa inte ens finns en möjlighet att skaffa barn, eftersom föräldrapenningen på lägsta nivån inte är tillräcklig för att oberoende kunna klara sig på.
– Jag tycker den är sorgligt låg. Om jag inte hade jobbat innan skulle jag nog inte ha skaffat barn, säger hon.
– Jag tycker ersättningen åtminstone borde ligga på samma nivå som studielånet. Om man som förälder hade fått mer så hade det säkert uppmuntrat fler att skaffa barn tidigare, säger hon.
Sara tycker att fler borde ha möjligheten att bli föräldrar om de har lust och menar att det finns flera fördelar med att få barn som student. Hon tror också att det skulle underlätta om man byggde upp en slags trygghet för studenter som fick barn.
Inte bara högre föräldrapenning utan också ett system där undervisningen lättare kan anpassas till föräldrar. För i takt med att många studerar längre och arbetsmarknaden är osäker tar det längre tid innan det där fasta jobbet kommer. Det kan göra att många väntar med barn, eller att många blir gravida senare och senare.
Men för hög ålder hos förstföderskor kan leda till ökade komplikationer, menar Sara Zackrisson Andersson. Och om kvinnor som gärna vill ha barn kanske väntar för länge eftersom det inte känns ekonomiskt tryggt som student, tycker hon det är synd.
Men vissa väljer att gå sin egen väg och följa sin längtan efter barn trots att det kommer bli lite mer otryggt och ekonomiskt kämpigt. Marija Kopljar är 34 år, läser också till läkare och är mamma till två barn – Samuel som är fyra år och Sonja som är fyra månader. Hon är en av de studenter som går en lång utbildning och inte ville vänta med barn tills hon hade studerat klart.
Hon och hennes man, som studerar till jurist, valde liksom Frida och Hannes medvetet att satsa på familjen och sätta den före karriär och studier. Hon tror att det är vanligare bland just läkare och jurister att studenter skaffar barn under utbildningen, eftersom det tar längre tid att få examen och komma ut på arbetsmarknaden.
Marija tycker att det, trots tajtare ekonomi, fungerar bra att skaffa barn i Sverige. Hon är glad att hon och hennes man tog chansen att bilda familj under tiden som de studerade, men säger att det såklart gäller att tänka lite mer på hur och vad man köper.
– Vi har inte råd att ha bil och man köper ju inte den där vagnen för 15 000 kronor, utan hittar en på andrahand istället, säger Marija.
Att vara förälder och student upplever hon på många sätt vara friare än om hon skulle ha ett jobb och familj.
– Just nu jobbar jag med min uppsats, och jag kan lägga upp tiderna hur jag vill, det är väldigt flexibelt, säger hon.
Samtidigt som det kan kännas befriande att studera, och under vissa perioder kunna styra sin tid, säger många studerande föräldrar att studierna hänger över dem. Det är det som är svårast med att studera och vara förälder: att aldrig känna sig helt ledig eftersom det alltid går att plugga lite till.
På det sättet tvingas man planera för att kunna avsätta tid både till att plugga och till att umgås med sina barn.
– Man måste vara duktig på att prioritera familjen och inte känna sig dålig, för det är en väldigt jobbig känsla. Jag känner att jag kan slappna av med mina barn, men man blir aldrig av med känslan att man alltid har något att göra, säger Marija Kopljar.
Det håller Magnus Anlander med om, som är en av dem som kommit tillbaka till universitetet för att vidareutbilda sig, och dessutom blivit förälder. Han läser sista terminen på psykologprogrammet och är ensamstående pappa till Matilda, två år. Graviditeten var oplanerad, och Magnus medger att han var orolig för hur det skulle bli med ett barn, om han ens skulle kunna kombinera föräldraskapet med plugget. Men det gick.
– Det handlar mest om att ha ännu bättre självdisciplin och se till att plugga två timmar här eller där. Det viktiga för mig är egentligen att kunna släppa plugget när jag är med Matilda. Då ska det vara fullt fokus på henne, säger han.
Och att bli förälder är något som Magnus definitivt inte ångrar – tvärt om. Trots att det är påfrestande att det krävs självdisciplin, organisationsförmåga och hög stresstålighet, så tycker han att det är en fantastisk resa.
– Det är krävande men väldigt belönande att klara det här livspusslet, speciellt som ensamstående. Som när ens barn får vattkoppor, man är mitt uppe i en tentaperiod och ingen kan ställa upp som barnvakt. Och när ditt barn somnat vid sju på kvällen ska du börja plugga neuropsykologi. Det är tufft – men det går, säger han.
Att skaffa barn under studietiden kanske känns som en främmande tanke för många studenter. Långt bort från det klassiska studentlivet med fest och pluggnätter. Men det finns vissa som vågar och väljer att gå sin egen väg utanför den rådande normen. Ibland har det dessutom ovanligt positiva följder, enligt Magnus Anlander.
– Samtidigt som det är kämpigt att balansera föräldralivet med plugget har jag aldrig känt så stor motivation att klara studierna som nu. Motivationen har ökat tiofaldigt nu när jag är pappa till Matilda, säger han.
