Undervisningen om psykologiska könsskillnader på läkarprogrammet får kritik för att vara onyanserad. – Det är förevändningar för att slippa inse fakta, menar föreläsaren.
Germund Hesslow, professor i neurofysiologi som undervisar i ”Arv och miljö” på läkarprogrammets andra termin, hyllas av sina studenter.
– Han är påläst, pedagogisk och retoriskt begåvad. Vi lär oss jättemycket av hans föreläsningar, säger Felicia, som går sin andra termin på läkarprogrammet.
Hon tycker dock att det finns ett undantag – föreläsningen som rör könsskillnader.
– Då blir det politisk propaganda, inte nyanserad undervisning, menar Felicia.
Germund Hesslow är inte bara professor. Han är också en aktiv samhällsdebattör. På Hesslows hemsida finns länkar till inte mindre än 21 debattartiklar i några av Sveriges största dagstidningar. Nästan alla handlar om jämställdhet och feminism.
I ett inlägg på DN Debatt (19/2 2005) skrev professorn bland annat:
”Den moderna feminismens program kan inte genomföras i ett civiliserat samhälle. Män och kvinnor är biologiskt olika. De skilda livsval som män och kvinnor gör har ofta en biologisk grund och kan därför inte automatiskt tas som belägg för diskriminering.”
– Det är konstigt att han får föreläsa i ämnet när han så uppenbart argumenterar för en viss ståndpunkt och förlöjligar alla andra förklaringsmodeller. Dessutom är könshormoner i nervsystemet inte hans forskningsområde, så jag förstår inte varför fakulteten ens tilldelar honom den uppgiften, säger Sophie, en klasskamrat till Felicia.
Hesslow: Jag håller mig till sanningen
Germund Hesslow tillbakavisar kritiken från Sophie och Felicia.
– Jag har varit ytterst noggrann med att hålla mig till det vi kan veta och belägga vetenskapligt. Vad jag lär ut är balanserat och nyanserat. Det här låter som förevändningar för att slippa föreläsningen, slippa det man inte vill höra, säger han.
Hesslow, som också är docent i filosofi, menar att beteendevetenskapen har förvrängt hur människor ser på könsskillnader.
– Det har pågått under väldigt lång tid. Att studenter blev upprörda över föreläsningen om arv och miljö var vanligare för 10-20 år sedan. Sedan dess har det blivit allmänt accepterat att det finns biologiska skillnader och skillnader i hjärnan, inte minst bland läkarstudenter som har en gedigen grundutbildning i biologi, säger han.
Att Germund Hesslow inte forskar om könshormoner i nervsystemet är i och för sig sant, medger han. Men föreläsningen handlar om mycket mer än hormoner, och han har expertkunskaper i andra områden som också är relevanta för beteendet hos könen – och dessutom studier i psykologi i bagaget.
– Jag tror att jag har fått i uppgift att hålla i den här föreläsningen helt enkelt eftersom jag kan det här ämnet bra och har studerat det väldigt länge, säger han.
”Personer med åsikter är en resurs”
Cecilia Lundberg, som är vicedekan på Medicinska fakulteten med ansvar för grundutbildning, har en viss förståelse för den kritik som riktats mot föreläsningen om könsskillnader. Rent principiellt tycker hon dock att föreläsare som också deltar i samhällsdebatten är en resurs.
– Argumentet att föreläsare inte får ha starka åsikter håller inte. Tänk bara på Filosofiska institutionen, för att ta ett exempel. Det är bra med debatt och bra med människor som tycker något, säger Cecilia Lundberg.
Om Germund Hesslow är rätt person att föreläsa om könsskillnader vill hon inte ta ställning till.
– Det är en fråga för Peter Svensson som är ansvarig för läkarprogrammet, säger Cecilia Lundberg.
När Lundagård når Svensson visar det sig emellertid att han är på semester utomlands och inte kan medverka i den här artikeln.
Cecilia Lundberg vill inte heller bemöta eller kommentera de sakuppgifter om könsskillnader som framförs i föreläsningen.
– Det är inte givande att kommentera något som tagits ur sitt sammanhang. Men om föreläsningens innehåll gör att studenterna sitter och tänker på annat än det som faktiskt lärs ut, så är det i sig ett problem, säger hon.
Felicia och Sophie heter egentligen något annat.
