Just nu tapetseras hela Lund med ordet. Men vad betyder egentligen novisch, och varför säger vi det?
Det är bara i Lund nya studenter kallas för novischer. Men ordet är inget nytt påfund utan en variant av novitie, vars rötter går långt tillbaka.
– Första gången novitie användes i svenskan var 1657. Det kommer från latin och betyder nykommen, berättar Marianne Svensson från Svenska akademins ordbok (SAOB).
Den uppmärksamme vet att universitet grundades 1666. Innan ordet novitie fick fäste i Lund har det använts om finska gymnasister, i nordtyskt universitetsliv och för personer som söker inträde i manliga katolska ordnar. Kopplingen mellan novischer och fest verkar vara något som sträcker sig åtminstone 100 år tillbaka.
– Tittar man i ordboken kan man se att det också förekom novischfester förr. Första verkar ha varit 1907, säger Marianne Svensson
Handlar om klass
I Uppsala använder de sig av ett annat krångligt ord: recentior. Till vardags används förkortningen ”recce”. Trots att novisch och recce låter helt olika, har de ändå med varandra att göra.
– Förr delade man in studenterna i klasserna recentiorer, juniorer och seniorer. Recentior är egentligen den andra graden. Det fanns även en lägsta grad som kallades novitie, säger Carl Mikael Carlsson från Universitets- och studenthistoriska sällskapet i Uppsala.
Fram till 1950-talet delades även Lundastudenterna in i olika klasser. Detta i så kallade universitetskataloger som samlade listor på alla studenter vid universitetet. För den som är aktiv inom nationsvärlden märks detta än idag eftersom benämningen seniorer fortfarande används.
– Poängen med klasserna var väl att äldre skulle kunna lära ut saker till yngre. Att vara senior hade en slags laddning som säger att ju äldre man är desto mer får man vara med och bestämma, säger Carl Mikael Carlsson.
