I kölvattnet efter Macchiarinifallet konstateras nu att fusket breder ut sig inom forskningen. Enligt en ny studie är problemen allvarliga även inom samhällsvetenskapen.
Linköpingsforskarna Solmaz Filiz Karabag och Christian Berggren har gått igenom samtliga artiklar som dragits tillbaka i vetenskapliga tidskrifter inom ekonomi, organisation och ledning under perioden 2005 till 2015. Totalt handlar det om 184 artiklar. De har även noterat att antalet tillbakadragna artiklar blivit allt fler.
Före 2005 fanns inga tillbakadraganden alls, medan 2015 innebar ”all time high”.
– Vi kan inte med säkerhet säga att fusket ökar, det kan ju vara så att kontrollen blivit effektivare, säger Christian Berggren, professor i industriell organisation.
Allt större press
En orsak till att forskarna upplever sig allt mer pressade är enligt dem att universiteten vill ha produktiva och högt citerade forskare som gör att man klättrar på rankningslistor och får större anslag. Detta gör att forskare lockas att röra sig in i en gråzon och ibland går över gränsen för vad som räknas som vetenskaplig oredlighet.
– Att publicera artiklar är idag helt avgörande för en forskares möjlighet att konkurrera om tjänster, betonar universitetslektor Solmaz Filiz Karabag.
Undergräver förtroendet
Men till skillnad från i Macchiarinifallet handlar det i Linköpingsforskarnas studie främst om plagiat eller att forskare fabricerat data.
– Det innebär visserligen inte fysisk skada, men stjäl utrymme för genuina bidrag och undergräver förtroendet för forskare, säger Christian Berggren.
Studien tar också upp så kallad salamipublicering, att forskare delar upp sina resultat i många delar som möjligt för att maximera antalet artiklar. Drygt hälften av redaktörerna ser detta som ett växande problem.
