Vår nuvarande utbildningspolitik är kortsynt

Vår nuvarande utbildningspolitik är kortsynt

- in Krönika/Utbildningspolitik, Krönikor
Kommentarer inaktiverade för Vår nuvarande utbildningspolitik är kortsynt
Foto: Tindra Englund

”Vad är rätt och fel? Gott och ont?”. Det är frågor som Lundagårds nya utbildningspolitiska krönikör Gustaf Reinfeldt menar att fler företag skulle må bra av att ställa sig.

För ett år sedan konstaterade den japanska regeringen att de högre utbildningarna måste bli mer skräddarsydda efter samhällets efterfrågan. De meddelade då att över 50 universitet i landet skulle stänga ned eller kraftigt skära ned på sina fakulteter för humaniora och samhällsvetenskap.

Som Lundagård tidigare berättat är anslagsbeloppen per student till utbildningar inom teknik, naturvetenskap, vård och omsorg dubbelt så hög som till utbildning i humaniora, samhällsvetenskap och juridik. Antalet lärarledda undervisningstimmar blir färre och undervisningsgrupperna blir större.

Vad betyder det här? Betyder det att regeringar runt om i världen anser att humaniora och samhällsvetenskapliga ämnen håller på att förlora relevans? Betyder det helt enkelt att vi borde sluta läsa om filosofi, historia, statsvetenskap, konst, språk och litteratur?

Svensk utbildningspolitik bortprioriterar humaniora och samhällsvetenskapliga ämnen. I Sverige, precis som i Japan, är den framträdande utbildningsfilosofin att man som student endast ska utbilda sig till ett specifikt yrke och för att täcka behov på arbetsmarknaden.

Det är en filosofi som är kortsynt – dels för att arbetsmarknaden är föränderlig och dessutom i en hög takt gör yrken omoderna. Dels för att det behövs människor som inte bara löser frågan ”hur?” utan också ställer frågan ”varför?”. En diskussion om ”Vad är rätt och fel? Gott och ont?” och en relation till historiska perspektiv är något alla vetenskapliga fält och de flesta företag och organisationer skulle må bra av.

I Storbritannien syftar istället utbildningen till bildning och att studenterna ska utveckla sitt tänkande. En student med examen i ett humanioraämne har hela arbetsmarknaden öppen för sig. Till skillnad från i Sverige där det första hon får höra är att många dörrar på arbetsmarknaden kommer att stängas på grund av irrelevanta kunskaper.

Det kunde inte vara mer trångsynt och kortsiktigt. Framför allt inte nu.

Det är oroliga tider i världen. Liberala demokratier, idéer och värderingar utmanas av krig, politiska extremister, terrorgrupper, populister och aktörer som bedriver politisk historierevisionism. Svaret måste vara individer och organisationer som försvarar och utvecklar det idéarv och den historia vi bär med oss.

Undertecknad är, som student inom både humaniora och samhällsvetenskap, bergfast i övertygelsen att ämnena är helt vitala för framtiden samt för en framtida arbetsmarknad och akademi.

Facebook Comments

You may also like

Fattig i det dolda – om studenterna som lever utan CSN

Studenter i Lund fortsätter att plugga trots indraget