Att på ett balanserat sätt bemöta kritik av studenter som befinner sig i lindan av sin profession måste vara av största vikt för en utbildning där omhändertagande ska stå i fokus.
Kursmomentet ”externatet” är i blåsväder.
I senaste numret av Lundagård flaggar studenter på psykologprogrammet om ett kursmoment som präglas av härskartekniker, sexism och tveksamheter i examinationen.
En förklaring som framförs är att ”externatet” använder en metod där det är viktig att utforska svåra känslor. Vad som hänt bör utvärderas och diskuteras, och det är viktigt att ta studenternas kritik på allvar.
LÄS MER: Under skinnet – reportaget om psykologernas externat
Det får aldrig vara okej att bemöta någon respektlöst, oavsett hur goda ens teoretiska föresatser är.
Men vid sidan av de kritiska rösterna finns ett starkt stöd för ”externatet” bland studentflertalet. Många psykologstudenter anser att momentet är bland de mest givande under deras tid på universitetet, och hyllar det för dess förmåga att mana till reflektion och självrannsakan.
”Det mest lärorika under hela programmet!”
”en ovärderlig erfarenhet.”
”topp tre bästa moment jag upplevt”
Det finns utan tvekan ett behov av den här typen av erfarenhetsbaserat lärande. Den negativa kritiken som framkommit bör således inte äventyra externatets existens.
Med stora framtida nedskärningar på Institutionen för psykologi (omskrivet på s.7) vore det en alltför enkel lösning att spola momentet, eller kraftigt förvanska dess innehåll.
Över 50 procent av de som besvarat Lundagårds enkät om externatet tycker att momentet fungerat ”utmärkt” eller ”mycket bra”. Nästan 80 procent är nöjda med kursen som helhet. Det är viktiga siffror att ha i åtanke när institutionen utvärderar momentets framtid.
Det har länge funnits spänningar mellan psykodynamik och kognitiv beteendevetenskap, där KBT vunnit mark på psykodynamikens bekostnad.
Externatet tillhör det psykodynamiska fältet.
Följaktligen krävs att institutionen går varsamt fram och skiljer äpplen från päron. Det vore olyckligt om studenternas kritik förvandlas till svepskäl för att vinna poäng i interpersonella eller ”ideologiska” konflikter.
Det är enkelt, och inte minst ovärdigt, att sparka på den som ligger.
