Under torsdagen samlades ett åttiotal personer på stortorget i Lund för att demonstrera mot Nordea. Enligt demonstranterna stödjer banken byggnationen av en oljegasledning där mänskliga rättigheter kränks.
I ett debattinlägg publicerat på DI.se i veckan skriver representanter för USA:s ursprungsbefolkning att Nordea investerat 360 miljoner i företag som är direkt inblandade i bygget av den kontroversiella gasledningen Dakota Access Pipeline. Oljeledningen ska dras från North Dakota till Illinois. Vid ett läckage riskerar dricksvattnet som försörjer Standing Rock Sioux Tribe, urbefolkningen i området, att slås ut.
På Stortorget i Lund samlades privatpersoner för att tåga mot Nordea den första december.
– Vi är här för att Nordea och de andra svenska storbankerna har stora summor av våra pengar investerade i oljeledningen, och vi vill inte vara med på det. Inte med våra pengar, säger Tobias Ellingsen, som studerar ekosystemteknik vid Lunds universitet.
I pressmeddelandet skriver emellertid Nordea att de inte har investerat i projektet, utan att exponeringen sker indirekt genom företagsobligationer i de tre bolagen som är berörda. Lundagård hörde av sig till Nordeas presskontakt för vidare information.
Kan man påstå att Nordea stödjer det här projektet?
– Om man vill hårddra det kan man hävda både det ena och det andra, säger Janina Pfalzer, pressekreterare för Nordea, och hänvisar tillbaka till pressmeddelandet.
Som en ytterligare aktion gick tre av demonstranterna in på Nordeas kontor i Lund för att prata med kunder och anställda, däribland Isabel Hagen, som studerar naturgeografi vid Lunds universitet. Kunderna tillfrågades om de var medvetna om Nordeas investeringar i Dakota acces pipeline, något som Isabel Hagen menar att de inte var. De ställde även rent praktiska frågor till anställda som hur man som kund kan försäkra sig att ens pengar inte är investerade i projektet.
För Isabel Hagen handlade aktionen om att sprida informationen snarare än att provocera.
– Varken kunderna eller medarbetarna på Nordea är fienden. De är starka individer som kan påverka själva. Nordea är beroende av sina kunder, så om kunderna börjar ställa krav på att ta bort investeringarna så måste Nordea lyssna, säger Isabel Hagen.
En oljeleding i USA kan te sig som ett fjärran problem som är svårt att tackla från svensk mark. Isabel Hagen menar att det vi kan göra är att ta ansvar för våra egna banker.
– Den största norska banken har redan dragit ur en tiondel av sin finansering av projektet. De stod för en tiondel av finansieringen. Nordea har lagt 359 miljoner kronor i det här projektet. Så det är inte småpengar.
Enligt Tobias Ellingsen kan det vara svårt för studenter att göra sina röster hörda hos sina banker då studenter för det mesta saknar större tillgångar. Istället borde dem prata med människor i sin omgivning och sprida information om bankernas investeringar, menar Tobias Ellingsen. Han själv överväger att byta bank till en av de mer lokala sparbankerna.
Både Isabel Haugen och Tobias Ellingsen är hoppfulla över vad gräsrotrörelsen kan åstakomma.
– Vi kommer att trappa upp arbetet ännu mer framöver. Vi har en nationell rörelse på gång, säger Isabel Hagen.
