Samverkan och riktade satsningar. Så vill regeringen organisera svensk forskning i sin nya forskningsproposition. Men i delar av forskarkåren har regeringens prioriteringar dömts ut som osunda och naiva. Även rektor Torbjörn von Schantz är skeptisk.
I slutet av november presenterade regeringen sin nya forskningsproposition.
Propositionen är regeringens plan för vad som ska prioriteras i den svenska forskningspolitiken under de kommande tio åren.
Och titeln – ”Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft” – är talande. Samverkan mellan forskningen och omvärlden är det område regeringen vill satsa på.
Men prioriteringen uppskattas inte av alla.
Tre forskare, däribland docenten Anna Johansson och sociologiprofessorn Mikael Klintman från Lunds universitet, har kallat regeringens tro på samverkan för ”naiv”. (DN Debatt 29/11)
Även Sveriges unga akademi, en sammanslutning av unga forskare, är kritisk och skriver:
”Regeringens önskan om att ’Utbildning, forskning och innovation ska stå i människornas tjänst för ett hållbart, solidariskt, jämlikt och jämställt samhälle’ andas en osund tro om att kunskap och lösningar på samhällsproblem är beställningsvaror.” (DN Debatt 30/11).
Riktade satsningar
I propositionen skriver regeringen att man vill satsa på forskning på områden som pekas ut som prioriterade samhällsutmaningar, till exempel klimatet, skolan och migrationen.
Men att regeringen vill styra vad lärosätena forskar kring har fått bland annat Lunds universitets rektor Torbjörn von Schantz att reagera.
– Jag är positivt överraskad över att det bli en så pass stark forskningsbudget, men jag tycker att det är problematiskt att allt är uppbundet till exakt vad vi ska syssla med, säger Torbjörn von Schantz i samband med en presskonferens.
Normalt sett mäts framgångar inom forskarvärlden i publicerade artiklar. Men mycket av pengarna i propositionen går till innovation i stället för till forskning som leder till publicerade forskningsartiklar.
– Det innebär att de satsningar man nu gör blir svåra att mäta i forskningsframgångar, säger Torbjörn von Schantz.
Basanslagen höjs
Regeringen flaggar i propositionen även för att forskningen ska få höjda basanslag – något många lärosäten, inklusive Lunds universitet, länge efterlyst.
Basanslag är forskningsmedel som regeringen tilldelar lärosätena direkt, till skillnad från konkurrensutsatta forskningsmedel som delas ut via exempelvis Vetenskapsrådet. Lärosätena disponerar sedan själva över medlen, som inte är vikta åt något särskilt ändamål.
Men alla är inte imponerade av regeringens satsning på höjda basanslag.
Akademikerfacket Saco:s ordförande Göran Arrius har dömt ut höjningen som ”fluffig formuleringskonst” eftersom andelen basanslag i förhållande till de totala forskningsresurserna förblir densamma som i dag, runt 34 procent. (DN Debatt 1/12)
Sveriges universitetsärarförbund (SULF) har tidigare krävt att andelen basanslag ska höjas till minst 60 procent. (Universitetsläraren, 11/11 2015)
– Som jag sagt tidigare vill jag inte göra detta till en penningfråga eftersom jag respekterar regeringens svåra situation. Även om jag noterat ett det inte blir någon förändring här så ser jag det som det lilla problemet just nu. Det stora problemet som jag ser det är att det finns för mycket pekpinnar och direktiv som inte kommer att resultera i forskningsartiklar, säger Torbjörn von Schantz.
Han tror att förklaringen till att det blivit så är att politiken blivit allt mer kortsiktig.
– De är politiker och de har en alltmer kortsiktig agenda. Problemet är att allt då blir mer kortsiktigt även för universitetet. Trots att vår styrka ligger i det långsiktiga, säger Torbjörn von Schantz.
”Varför ingen utbildningsproposition?”
Forskningens villkor påverkar även högre utbildning. Det verkar de flesta vara överens om i debatten kring forskningspropositionen, som många har ansett förbiser forskningens betydelse för utbildningen.
I ett inlägg på sin blogg har rektorn Torbjörn von Schantz bland annat skrivit att han undrar varför regeringen inte arbetar fram en långsiktig plan för utbildningspolitiken på samma sätt som för forskningen.
– Detta är en sak som stört mig länge och som skulle kunna förklara att vi inte får utökade anslag till grundutbildningen. Jag förstår inte hur ett land som Sverige kan missa det viktiga i att fokusera på det viktiga uppdraget att ge studenterna en gedigen utbildning, säger Torbjörn von Schantz.
