Glöggmingel, filmvisning och invigningsfest i AF-borgen. Idag inviger Lunds universitet sitt 350-års jubileum, ett firande som kommer att pågå i två år och avslutas först den 28 januari 2018.
Som en upptrappning inför själva invigningsceremonin ikväll klockan 17.00 anordnade universitetet mellan klockan 10.00- 14.00 en jubileumsyra med glöggmingel och filmvisning.
Medelåldern under minglet var något högre än annars vid universitetet och det var endast få studenter som tagit sig dit. Kanske berodde det på att många redan rest hem för jul medan andra skriver tentor under dagen.
Fysikstudenten Sevgo Emin hade dock tagit med sig sin vän Björn A. Söderström, som studerar Industriell ekonomi.
– Jag har aldrig varit här tidigare och ville passa på att se huset, säger Sevgo Emin.
Ingen av dem känner att de vet riktigt vad de ska förvänta sig av jubileet eller vad det kommer att innebära.
– Jag tror att de flesta studenter har hört talas om det, men många har nog inte riktigt fattat vad det egentligen innebär för studenterna. Det känns nästan som om firandet är främst för fakulteterna och de fakultetsanställda tycks betydligt mer excited, säger Björn A. Söderström.
På ett bord på andra våning har universitetet lagt fram ett gammalt, värdefullt och viktigt dokument. Det är stiftelseurkunden, själva beslutet på att Lunds universitet skulle grundas.
Enligt arkeologen Björn Magnusson Staaf så är det en påskrift på beslutet som är extra intressant.
– Det är änkedrottningen Hedvig Eleonora som vid den här tiden leder rådet och det är till mycket stor del henne vi har att tacka för att beslutet tas, säger Björn Magnusson Staaf.
Längst ned på pergamentet sitter det en stor dosa vars uppgift det är att skydda rikets stora sigill, det sigill som gör dokumentet giltigt och Lunds universitet till ett universitet.
Lite längre bort står Tobias Idberg, arkivarie och verksamhetschef för Handskrifter och specialsamlingar vid universitet. Framför honom står dels världens minsta bok som tryckts med konventionella metoder men också en stor dansk bibel från 1649.
– Den är med här idag för att den är så otroligt vacker och från helt rätt tid, säger Tobias Idberg.
