Låntagare bosatta utomlands återbetalar sina studieskulder i betydligt mindre omfattning än de bosatta i Sverige. Nu testar CSN nya metoder för att driva in skulderna.
I augusti gav regeringen CSN i uppdrag att komma med förslag på konkreta åtgärder för att öka återbetalningen av studieskulder från personer som valt att bosätta sig utomlands.
En av de åtgärder som CSN nu prövat är att fråga Lantmäteriet om de skuldsattas tillgångar i form av fastigheter i Sverige. I de fall där det visat sig att personer ägt fastigheter i Sverige har CSN sedan skickat över ärenden till Kronofogden för en utmätning av tillgångarna.
Men redan innan Kronofogden hunnit utmäta några tillgångar har 18 personer bosatta i Norge och USA frivilligt börjat betala tillbaka sina studielån och totalt har 733 000 kronor kommit in till CSN i dessa ärenden. Ett flertal av låntagarna har även betalat in mer än de behövt.
– Totalt uppgår de obetalda årsbeloppen i de här fallen till knappt fem miljoner kronor och vi har goda förhoppningar om att få in de beloppen genom den här piloten. Vi räknar även med att arbetssättet ska vara en del av vårt ordinarie arbete på sikt, säger Linda Edlund.
Under 2015 uppgick antalet utlandsbosatta låntagare till cirka 65 400 personer, cirka fyra procent av låntagarna. Den totala skulden för studielån är 208 miljarder kronor, varav skulden för låntagare bosatta utomlands uppgick till 14,6 miljarder kronor. Av det totala belopp som under 2015 debiterades låntagare bosatta utomlands inbetalades 70,3 procent under betalningsåret. Motsvarande andel för låntagare bosatta i Sverige var 93,6 procent.
CSN testar för närvarande även en rad andra åtgärder för att få in mer betalningar från utlandet. Flera av dessa har börjat ge effekt och i januari kommer CSN att återrapportera till regeringen om hur den totala utvecklingen sett ut de senaste åren. Då kommer man även att ge förslag på ytterligare åtgärder.
