Studenternas förkunskaper påverkar i vilken grad de klarar av lärarutbildningen. Enligt en ny statistisk analys från Universitetskanslersämbetet visar att av de studenter på ämneslärarutbildningen som kommit in på högst gymnasiebetyg väljer 85 procent att fortsätta efter första året.
Lärarutbildningen har byggts ut och fler studenter antas. Samtidigt är avhoppen stora, särskilt på ämneslärarutbildningen. För att förstå varför har Universitetskanslersämbetet (UKÄ) tittat på hur avhoppen hänger ihop med studenternas gymnasiebetyg.
– Ibland framförs hypotesen att det är de med högst betyg som väljer att hoppa av, men det stämmer alltså inte. Det är tydligt att de som kommer in på höga gymnasiebetyg klarar utbildningen bättre och även stannar kvar i högre grad, säger Fredrik Svensson, utredare på UKÄ.
Bland studenter med ett genomsnittligt gymnasiebetyg på minst 19 hoppar 15 procent av ämneslärarutbildningen under första året, medan motsvarande siffra för gruppen som har ett betyg under 11 är 54 procent.
Enligt UKÄ aktualiserar resultatet i analysen frågan om det borde kunna ställas högre krav på studenternas förkunskaper. Med högre krav skulle avhoppen förmodligen minska, särskilt på ämneslärarutbildningen. Samtidigt skulle det leda till färre antagna, vilket sannolikt också leder till färre examinerade lärare menar UKÄ.
– Det är intressant att se relationen mellan studenternas gymnasiebetyg och sannolikheten för att stanna kvar i utbildningen. Det är viktig information att i fortsättningen ha med sig i diskussioner om både dimensionering av utbildning och förkunskapskrav på utbildningar, säger Annika Pontén tillförordnad myndighetschef för UKÄ.
