Juristprogrammet vid Lunds universitet har traditionellt lockat främst svenska studenter. Men nu växer intresset för utbildningen bland svensktalande finländare. En viktig orsak är de finländska högskolornas tuffa antagningsprocess.
När Anna* från Österbotten skulle söka till universitetet föll valet på juristlinjen vid Helsingfors universitet. Men konkurrensen om platserna var hård och trots goda studentbetyg lyckades hon inte komma in. Anledningen var att hon inte fått tillräckligt höga poäng på det inträdesprov som är en viktig del av antagningen till högskolan i Finland.
– Jag hade aldrig läst juridik tidigare och tyvärr tog jag inte inträdesprovet på tillräckligt stort allvar, för det är riktigt svårt. När man precis har skrivit sina studentexamensprov är motivationen tyvärr inte på topp för att direkt sätta sig och plugga inför intagningsproven, säger Anna.
Som tur var hade hon även sökt till juristprogrammet i Sverige, och där gick det lättare. Hon blev antagen till Lunds universitet direkt på betygen från sitt svenskspråkiga gymnasium. Beslutet att söka till Sverige kändes naturligt, nästan självklart.
– Antagningsprocessen är smidig. Man kan språket. Vi har växt upp med svensk populärkultur och samhället påminner mycket om Finland. Jag har släkt här, och vänner som läser till exempel i Umeå. Dessutom lockar Sverige för att det är lite större, häftigare och mer utvecklat. Här finns andra möjligheter och större utbud av både studier och jobb, säger Anna.
Oliver Meriläinen från Helsingfors berättar om liknande erfarenheter. Han skrev inträdesprovet till Helsingfors universitets juristlinje tre gånger utan att bli antagen trots att han till och med gått en dyr ”prepkurs” som skulle förbereda studenterna för provet. Nu har han i stället valt att börja läsa till jurist i Lund.
Ökat intresse från Finland
Juristprogrammet ges på svenska och behandlar i första hand svensk rätt och svenska förhållanden. Därför har det traditionellt inte varit ett självklart utbildningsval för internationella studenter. Enligt studievägledningen på Juridiska fakulteten är tvärtom finländare den enda gruppen utanför Sverige som visat intresse för utbildningen. Ett växande intresse, dessutom.
– Jag har upplevt en ökning och förmodat att det handlat om Finlands nya regler för studiestöd. […] Men jag är inte säker på att det är rätt uppfattat, säger studievägledaren Lina Jönsson i ett mail.
De finländska studenter Lundagård har varit i kontakt med menar dock att möjligheterna till studiemedel är i princip likvärdiga i Sverige och i Finland.
Det allmänna intresset för att studera i Sverige bland finländare har länge varit stort, särskilt för personer med begränsade kunskaper i finska. Läkarprogrammet har i många fall varit ett populärt val. Att även juristprogrammet nu blivit lockande beror bland annat på nedskärningar i antalet studieplatser i Finland.
– Finlands ekonomi är ansträngd och man anpassar antalet platser efter arbetsmarknadens behov. När antalet platser i Finland minskar blir konkurrensen ännu hårdare, säger Anna.
Kan behöva komplettera
De finländska studenter som läser till jurister i Sverige blir inte automatiskt behöriga att arbeta som jurister i Finland efter examen. För jobb som normalt hade krävt en finländsk magister juris krävs ett beslut från den finländska Utbildningsstyrelsen om att den sökandes utländska examen ska jämställas med en finländsk.
För jämställande krävs alltså att en svenska examen anses motsvara en finländsk i omfattning, kravnivå och inriktning. Annars kan studenten få komplettera med upp till 100 högskolepoäng i Finland. Handläggningstiden för en ansökan om jämställande av examen uppges vara tre till fyra månader.
Lundagård har varit i kontakt med Utbildningsstyrelsen om hur en examen från Lunds universitet skulle bedömas, men myndigheten säger att en samlad bedömning måste göras i det enskilda fallet.
– Det jag har hört är att man får göra några mindre kompletteringar med bland annat språkprov. Men jag hoppas absolut på att kunna verka även i Finland i framtiden, säger Anna.
För den som väljer att stanna i Sverige efter examen kan ansökan om svenskt medborgarskap bli nödvändigt, åtminstone om man vill gå med i advokatsamfundet eller verka inom domstolsväsendet.
Ostraffade nordiska medborgare som inte har skulder hos Kronofogden har dock möjlighet att bli svenska medborgare efter bara två år i Sverige.
* Anna heter egentligen något annat.
Artikeln har uppdaterats för att anonymisera studenten.
