För Julia Klingberg är en god utbildning att läsa till exempel filosofers originaltexter, för att sedan stöta och blöta ämnet i fråga. Men inom dagens system anser hon att studenter hindras från att tänka själva.
”Varför tar du endast upp vita medelålders män?”
Det var en av frågorna som ställdes av en student under föreläsningen. Med undervisning om både feminism och marxism, med föreläsare som vägrat vara neutrala, har kursinnehållets trångsynthet och propagandaliknande kunskaper successivt influerat studenternas tankar.
Om motsatta idéer som nyliberalism tagits upp i samma utsträckning, vore detta egentligen inget problem. Men det har de inte fått.
Trångsyntheten går att finna vid fler delar i utbildningssystemet.
Statsvetenskap, genusteori, praktisk filosofi eller ekonomisk historia är exempel på utbildningar som lägger större fokus på vissa teorier framför andra. Det finns de som upplevt föreläsare som öppet uttrycker sina feministiska åsikter eller uttrycker bestämt att yttrandefriheten inte bör användas för att motivera extrema åsikter. Men nästan hela kurslitteraturen upptas även av utilitaristiska filosofer, som lämnar tron om människans negativa friheter. Kurslitteraturen bör vara mångfacetterad och föreläsningar borde ägna sig mer åt kritisk tillämpning.
För sedan när blev det acceptabelt att lämna tanken om att olika idéer bör behandlas lika?
Studenter får ett utgångsperspektiv som, såklart, påverkar hur de formas som samhällsmedborgare. Varje idé ska bemötas med en motsatsidé, och varje idé ska få lika mycket tid och energi. För mig är en god utbildning att läsa till exempel filosofers originaltexter, för att sedan stöta och blöta argumentation kring ämnet i fråga.
Samtidigt är de obekväma frågorna som vår generation, the millenials, måste vara benägna att ställa, för att inte ta kunskap vi matas in för given. Vi lever i en tid där falska nyheter sprids som en löpeld på nätet. Därför är ifrågasättande kanske viktigare än någonsin.
Föreläsaren svarade studentens fråga något i stil med att han inte baserar sina föreläsningar på kön, utan på vilken inflytande som personen i fråga haft.
Men kanske är frågor som berör varför föreläsaren enbart tar upp vita medelålders män viktiga frågor. Ifrågasättandet av den dogmatiska kunskap som vi matas in med i vårt informationssamhälle, gör att vår generation inte blint blir cyniska inför den värld vi lever i.
Ju mer vi vågar ifrågasätta den rådande dogmatismen, desto mer vågar jag tro på ett samhälle med rationella individer som kan ta fria egna beslut.
